Johan Norbergs oavsiktliga försvar för förstatligande av Detroit

Johan Norberg är Sveriges mest kända "nyliberal" och som sådan har han gjort en del bra saker. Tolka därför inte detta inlägg som utslag för någon allmän motvilja mot honom. Men han har varit opålitlig eller värre i den viktiga klimatfrågan. Och han tycks inte alls förstå vad det är som ligger bakom krisen för biltillverkarna i Detroit-eller demokraternas motiv för att vilja rädda och ta över dem, och därför ger han oavsiktligt stöd åt dem och deras svenska motsvarigheter.

Case in point är Norbergs artikel på newsmill.se där han utropar "grön kapitalism besegrar miljöförstörande biltillverkare". Han beklagar där att biltillverkarna försökt motverka statliga regleringar av hur deras fordon ska byggas, en minst sagt besynnerlig synpunkt från en "nyliberal". Som Per Nilsson konstaterar i kommentarerna har de full moralisk rätt att försöka försvara sig mot sådana övergrepp.

Han hävdar vidare att det skulle vara Toyotas satsning på Prius som skulle ha lett till deras kraftigt ökade marknadsandelar. Ett minst sagt underligt anspråk då Prius faktiskt bara sålde 8660 fordon i november, eller mindre än 7% av Toyotas totala USA-försäljning på 130307 (då Toyota bara har cirka 16% marknadsandel, innebär det Priusbilarnas andel av totalmarknaden bara är cirka 1%). Till och med ifjol, då Prius hade en rekordförsäljning i såväl relativa som absoluta tal så såldes under motsvarande månad bara 16737 fordon, av de totalt 197189 Toyotaforden, eller alltså mindre än 8,5% av Toyotas totala försäljning (Detta är förvisso bara siffror för november, men i relativa termer är helårssiffror i stort sett likadana). Som kontrast sålde Toyota 53353 stycken bensinslukande "light trucks", eller alltså ungefär 6 gånger så många som Prius.

Att hävda att det skulle vara de "klimatvänliga" men i övrigt inte särskilt bra Priusbilarna som ligger bakom Toyotas framgång är helt osakligt. Norberg noterar faktiskt själv att biltillverkarna i Detroit själva tagit fram hybrider, men att de floppat i försäljning, men ser märkligt nog ingen anledning att från det inse att det nog kan vara något annat som ligger bakom Detroits problem.

Norberg gör sedan en referens till en undersökning om olika billtillverkares utsläpp och citerar sedan selektivt enbart siffrorna om Volvos och Saabs utsläpp och försöker skylla deras problem på deras höga utsläpp. Ingen länk finns, men jag förmodar att det är den här undersökningen han syftar på. Förvisso stämmer det att Volvo och Saab har höga utsläpp, men väl värt att notera från den undersökningen är att bland andra tillverkare med höga utsläpp finns relativt framgångsrika sådana som Daimler och BMW. Och faktum var att fram tills nyligen var även Volvo hyfsat framgångsrik. Det som knäckte Volvo var den fram tills nyligen (med tanke på hur exportörer terminssäkrar sina affärer så är växelkurserna från tidigare i år förmodligen fortfarande verkande) låga dollarkursen, vilket slog särskilt hårt mot Volvo med sitt ovanligt stora beroende av export från Sverige till USA.

Det finns kort sagt inga sakliga belägg för Norbergs tes att otillräckligt dyrkande av Al Gores idéer skulle ligga bakom Detroits problem. De mest klimathysteriska i samhället lär trots allt inte köpa någon bil alls då trots allt även Prius släpper ut en del koldioxid, så antalet bilköpare som ser det som viktigt är nog inte så många. Däremot ser nog i stort sett alla bilköpare det som positivt allt annat lika med låg bränsleförbrukning. Inte för klimatets skull, utan för att låg bränsleförbrukning innebär lägre bränslekostnader. Men problemet är att låg bränsleförbrukning tenderar att innebära i övrigt sämre bilar, i fråga om exempelvis utrymme och säkerhet. Därför så lär bilar som har låg bränsleförbrukning inte locka mer än en mindre del av marknaden, åtminstonde inte såvida det sker en dramatisk uppgång i oljepriset igen.

Skälet till varför Detroit har problem ligger istället som jag konstaterat tidigare i att fackföreningen United Auto Workers (UAW) tvingat på dem groteskt höga arbetskraftskostnader. Den totala arbetskraftskostnaden (inklusive arbetsgivaravgifter och diverse förmåner) ligger på $73 i timmen för bilarbetarna i Detroit. Som kontrast så behöver Toyota bara betala $48 i timmen i sina amerikanska fabriker.

Som jag vidare konstaterat och som även Robert Tracinski skrivit bra om så har demokraterna två mål med sitt planerade övertagande: för det första undvika att UAW:s orimliga avtal vid en konkurs ska omintetgöras på motsvarande sätt som skett vid konkurser för olika flygbolag. Detta då UAW gett stora kampanjbidrag till demokraterna och engagerade sina aktivister för Obama i valrörelsen, och då förväntar sig UAW naturligtvis motprestationer från Obama och demokraterna i kongressen. Det andra motivet är att när staten kontrollerar firmorna då kan de tvinga dem att göra om sig själva till tillverkare av vad Tracinski kallade Trabanter, urusla men "klimatsmarta" statligt utformade bilar.

Genom att hävda att Detroits problem har sitt ursprung i otillräckligt dyrkande av Al Gores idéer, så hävdar Norberg då i praktiken att demokraternas planerade omorganisering av Detroit i den riktningen utgör en statlig intervention för att rätta till ett marknadsmisslyckande, vilket då tvärtom vad han avsåg blir ett stöd till en sådan intervention. Och det inte bara i USA utan även i Sverige där vänsterblockets avsikter är likartade.