lördag 30 januari 2010

Tudelningen i svensk ekonomi förstärks

De trender i svensk ekonomi jag beskrev förra månaden fortsatte i stort sett i december:

-Detaljhandelns försäljningsökning fortsatte att öka, från 5,8% till 6,8% i ojusterade tal och från 3,6% till 4,5% justerat för prisförändringar och kalenderfaktorer.

-Ökningstakten i hushållens utlåning steg från 9,0% till 9,3%, medan däremot företagen minskade på sina skulder med 5,3%. att jämföra med en minskning på 3,5% i förra månaden.

Tudelningen av svensk ekonomi fortsätter alltså att förstärkas, med en allt snabbare ökning av såväl offentlig som privat konsumtion, medan däremot näringslivets investeringar och nettoexporten faller allt snabbare.

fredag 29 januari 2010

Vettigt om jämställdhet

Charlie Weimers från KDU skriver rätt så bra om problemet med det nymoderata omfamnandet av radikalfeminism.

Samtidigt skriver Aftonbladets (!) Katrine Kielos om verkligt kvinnoförtryck, i motsats till det "förtryck" som nymoderater och andra fokuserar på, som faktiskt bara är resultatet av kvinnors egna val.

tisdag 26 januari 2010

Handelsöverskottet fortsätter att falla

Handelsöverskottet föll i december till 5,0 miljarder från 8,9 miljarder motsvarande månad ifjol, beroende på en liten minskning av exporten och en något större ökning av importen. För fjärde kvartalet som helhet sjönk överskottet med 10 miljarder från 22,6 miljarder till 12,6 miljarder. Det innebär att varuhandelsnettot lär rent statistiskt ge ett negativt bidrag till BNP på strax under 1,5 procentenheter.

Trots den svaga kronan faller alltså nettoexporten. Som kontrast ökar nettoexporten snabbt i euroområdet. Detta antyder dels att den svaga kronan inte alls varit så gynnsam för exporten som vissa hävdat och dels att den snabba låneökningen skapad av lågräntepolitiken ökat importen betydligt.

Nytt moderat självmål

Som bekant har moderaterna rört sig mot mitten politiskt under ledning av Reinfeldt-Borg-Littorin-Schlingman. Det finns dock en skillnad mellan dess förändring i olika frågor.

Inom den ekonomiska politiken så står man fortfarande för en förändring åt det liberala hållet. Visserligen vill man inte längre avskaffa LAS eller värnskatten, men man har ändå genomfört och vill fortsätta genomföra inkomstskattesänkningar och åtstramningar i bidragssystemen. Där står man alltså fortfarande i grunden för en liberal hållning och argumenterar för den världssynen, även om man tagit bort de inslag som man tror är mest kontroversiella bland "vanligt folk".

Sen finns det dock andra områden där gått längre än så i sin förändring och där man faktiskt argumenterar för en förändring i antiliberal riktning. Klimatfrågan var det första exemplet. Nu verkar jämställdhetspolitiken bli ett andra då man börjar anta radikalfeministisk retorik om "könsmaktsordning" och omsätter denna retorik i form av krav på statlig reglering av vilka ägarna får utse till sina styrelser samt andra pålagor i feminismens namn på företagen.

Precis som i klimatfrågan är detta ett misstag inte bara för att det sakligt sett är en felaktig (antiliberal) politik. Utan det är även ett misstag för att det legitimerar de grupper som vill gå ännu längre. "För lite och för sent" kan de säga och många väljare lär fråga sig att om nu den radikalfeministiska synen är korrekt (vilket moderaterna nu då hävdar) varför ska man inte då stödja dem som tidigare och mer konsekvent började agera efter det?

söndag 24 januari 2010

Reinfeldt gjorde bra ifrån sig-men kunde ha gjort bättre

Efter viss tvekan beslutade jag mig för att se duellen mellan Reinfeldt och Sahlin ikväll. Vad finns att säga om den?

Mestadels var det floskler som utväxlades, och även om Reinfeldt var bra (han får nog anses ha vunnit debatten) hade han faktiskt kunnat göra bättre.

Exempelvis efter det att han pressade Mona angående frågan om någon skulle få sänkt samlad ersättning med hennes politik och hon vägrade svara så borde han ha sagt något i stil med "jag noterar att Mona Sahlin genom att inte förnekar det bekräftar att vissa kommer få sänkt ersättning".

Eller när han angående skattedifferensen mellan förvärvsarbetande och pensionärer frågade om vem som har störst trovärdighet i frågan borde han ha formulerat det som "Vi har sänkt skatten för pensionärerna två gånger under 4 år. Socialdemokraterna sänkte den noll gånger under 12 år". Vem har störst trovärdighet i frågan när det gäller att sänka skatten för pensionärer?

När det gäller resultatet av jobbpolitikene borde Reinfeldt ha påpekat att antalet arbetade timmar faktiskt stigit trots den värsta internationella konjunkturnedgången sedan 30-talet. Reinfeldt tog i och för sig upp existensen av en finanskris men han borde ha varit mer direkt när det gäller att konfrontera Sahlin angåenede hennes medvetet missvisande sammanblandning av effekterna av finanskrisen och effekterna av jobbpolitiken.

På det stora hela gjorde Reinfeldt ändå bra ifrån sig. Men inför framtida debatter bör han ta ovanstående punkter i beaktning.

Medialänkar i ämnet:
SVD1, SVD2, DN

lördag 23 januari 2010

Sänkta bolagsskatt bäst för konkurrenskraften

Lars Oxelheim från Institutet för Näringslivsforskning diskuterar frågan om hur Sverige ska bli mer konkurrenskraftigt, men kommer märkligt nog inte med några fler förslag än att öka anslagen till myndigheten Invest in Sweden, samt att verka för att statsstödsreglerna inte luckras upp i EU.

Det senare håller jag i och för sig med om, men det representerar ju ingen förbättring utan bara ett förhindrande av försämring. Och Invest in Sweden gör knappast någon större skillnad. Om Sverige inte har ett attraktivt investeringsklimat så kommer företag inte att investera här oavsett hur många broschyrer som skickas ut. Har Sverige däremot ett attraktivt klimat då kommer företagen (som naturligtvis själva undersöker var det är lönsammast att investera) att investera här hursomhelst.

Och det kanske effektivaste sättet att stärka konkurrenskraften är genom att sänka bolagsskatten. Erfarenheter från Irland och flera östeuropeiska länder visar att detta är det kanske effektivaste sättet att locka till sig företag. Selektiva statsstöd kan kanske i enskilda fall vara ännu mer lockande, men detta sker till priset av högre skatt för andra företag, något som skrämmer bort eller försvagar dessa. Och eftersom detta snedvrider konkurrensen så är detta samhällsekonomiskt mindre effektivt.

Även om sänkt bolagsskatt är det effektivaste sättet att dra till sig investeringar, så finns det även andra skattesänkningar som skulle göra nytta, framförallt då sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt statlig inkomstskatt. Dessa andra skattesänkningar skulle i andra avseenden skapa ännu fler positiva effekter än sänkt bolagsskatt. Sänkt bolagsskatt stimulerar mer specifikt kapitalinvesteringar (eller mao efterfrågan på kapitalvaror) medan sänkta arbetsgivaravgifter mer specifikt ökar efterfrågan på arbetskraft samtidigt som sänkt statlig inkomstskatt mer specifikt ökar utbudet av högproduktiv arbetskraft.

tisdag 19 januari 2010

Etanolbubblan

Sören Wibe, professor i skogsekonomi och tillika Junilistans ordförande, är gammal vänstersosse, och jag är därför oenig med honom om det mesta, men ibland skriver även han vettiga saker, som här där han påpekar att etanol faktiskt innebär högre koldioxidutsläpp än bensin. Det finns därför (jag är iofs skeptisk till om koldioxidutsläpp verkligen är något dåligt, men poängen är att dessa program rättfärdigas enligt premissen att det är dåligt) verkligen inga skäl att särskilt gynna etanol. Detta särskilt då som etanolsubventionerna innebär högre matpriser.

måndag 18 januari 2010

Arbetslöshetssiffrorna visar att stärkta incitament fungerar

Det mesta tyder nu på att arbetslösheten toppat. Om så är fallet så är det ett klart bevis för att regeringens jobbpolitik varit effektiv.

Trots att svensk ekonomi utsatts för en värre chock i form av minskad produktion än under 90-tals krisen har ökningen av arbetslösheten och utanförskapet i stort varit mycket mindre. Mellan 1990 och 1994 ökade det samlade utanförskapet med 400000 personer. Ökningen denna gång ser ut att stanna på mindre än 150000, alltså bara lite mer än en tredjedel av 90talskrisens ökning. Och tack vare den kraftiga minskningen mellan 2006 och 2008 kommer utanförskapet att förbli mindre medan antalet arbetade timmar förbli högre än när regeringen tillträdde i september 2006-trots att BNP är lägre.

Att produktiviteten därmed fallit är i och för sig inte bra, men regeringens politik har ju varit ensidigt inriktad på att öka sysselsättningen snarare än produktionen (högre sysselsättning ger allt annat lika högre produktion, men om man fokuserar sig på sysselsättning så kommer produktionen stiga långsammare) och poängen är att detta visar att stärkta incitament fungerar. Vill man få ökad produktivitet är det andra skattesänkningar än jobbskatteavdraget som gäller, exempelvis sänkt bolagsskatt, sänkta arbetsgivaravgifter och slopad värnskatt (eller andra sänkningar av den statliga inkomstskatten).

Medialänkar i ämnet: SVD1, SVD2, DN

Statistisk källa: SCB

tisdag 12 januari 2010

Inflationen fortsätter att öka

Konsumentprisinflationen mätt enligt det EU-harmoniserade måttet steg ytterligare i december, från 2,4% till 2,8%. Om eurostats prognos för euroområdet slår in, att inflationen där stiger från 0,5% till 0,9%, betyder det att 1,9% gapet mellan Sverige och euroområdet är oförändrat. Med tanke på hur kronan återhämtat sig något så finner jag det troligt att gapet kommer att sjunka något under 2010. Dock kommer den svenska inflationen troligen vara fortsatt högre, och det kommer inte att avspegla lägre inflation i Sverige utan enbart att inflationen i euroområdet kommer stiga snabbare. Den svenska inflationen kommer dock också att stiga och särskilt då med tanke på de högre elpriserna så framstår det som nästan säkert att den kommer att stiga över 3% (som ska utgöra ett "tak" för Riksbanken) under de kommande månaderna.

Det mått som inkluderar bostadsräntor steg för övrigt ännu snabbare, från -0,7% till 0,9%. Det lär fortsätta stiga snabbt allteftersom fjolårets räntesänkningar försvinner från 12 månaders jämförelsen. Till sommaren lär den nå ungefär samma nivå som det EU-harmoniserade måttet.

Medialänkar i ämnet: SVD1, SVD2, DN
Statistisk källa: SCB

Kvotering slopas?

Regeringen sätter stopp för kvotering på högskolor. Utmärkt. Då kan man kanske senare gå vidare med att slopa de andra former av statligt understödd kvotering som finns, i form av "pappamånader" och "jämställdhetsbonus". Är kvotering fel för högskoleutbildningar är det också fel för barnomsorg (vilket faktiskt är vad "föräldralediga" bedriver).

måndag 11 januari 2010

Statliga interventioners oavsedda bieffekter

En av de viktigaste insikterna som Ludwig von Mises kom med var att statliga interventioner tenderar att ha oönskade -och ofta oväntade- bieffekter. Så även om en intervention löser ett problem (vilket den ofta inte gör) så skapar den samtidigt nya.

Ett exempel på det finner vi i den här storyn om den kinesiska befolkningspolitiken. Kina har som bekant en barnbegränsningspolitik baserad på malthusiansk-environmentalistisk ideologi där fler människor ses som ett problem.

Även om födelsetalet i Kina faktiskt är högre än i många asiatiska länder (exempelvis Sydkorea och Taiwan) utan en liknande politik så finns det nog goda skäl att tro att politiken inneburit att barnafödandet varit lägre än den annars skulle ha varit.

Men samtidigt har det skapat ett oavsett problem i form av en stor övervikt av män nu skapas eftersom pojkar anses mer värda än flickor i Kina, vilket gör att om folk enbart får ha 1 barn utan att utsättas för kraftiga ekonomiska bestraffningar eller ännu värre saker, så väljer de att ha en pojke. Detta val görs genom att könstesta barnet i fosterstadiet och göra abort om det visar sig vara flicka.

Ett stort överskott av män är visserligen ur långsiktig malthusiansk synvinkel något positivt (då det långsiktigt innebär att ännu färre barn föds), men det riskerar också att skapa betydande social oro när flera tiotals miljoner kinesiska män blir utan fruar eller flickvänner.

söndag 10 januari 2010

Reinfeldt arbetar inte tillräckligt för arbetslinjen

Både P.J. Anders Linder och Peter Wolodarski påpekar att regeringens problem i opinionen till stor del är självförvållade genom att man inte tillräckligt försvarar arbetslinjen.

Detta handlar dels om att man inte gör tillräckligt för att informera om jobbskatteavdraget och dels om man inte försvarat exempelvis de ändrade reglerna för sjukpenning. Istället har man menar Wolodarski varit lediga alltför länge nu.

Det som kan tilläggas är att regeringen när den inte varit ledig arbetat hårt för att försvara inte arbetslinjen utan klimatalarmismen. Under flera månader har Reinfeldt knappt velat tala om annat än sitt engagemang för klimatalarmismen. Och detta innebär inte bara att man distraheras från att försvara arbetslinjen, utan genom detta så stärker man Miljöpartiet.

Om klimatalarmismen är så sann och så viktig som Reinfeldt säger att den är varför ska man då inte rösta på det parti som först engagerade sig i frågan och som fortfarande står för den mest långtgående linjen? Pga Reinfeldts klimatalarmism är det en fråga alltfler väljare ställer sig, vilket tillsammans med Maria Wetterstrands personliga popularitet är varför Miljöpartiet (och därmed också hela vänsterblocket) ökat så mycket.

fredag 8 januari 2010

Om könsskillnaderna

I Svensk Tidskrift så beskriver den moderate riksdagskandidaten Magnus Nilsson på ett bra sätt flera viktiga genetiskt/biologiskt betingade könsskillnader. Givetvis finns det andra faktorer som påverkar dessa egenskaper, vilket är varför det kan förväntas finnas många individuella "undantag", och vilket också är varför man naturligtvis inte bör utestänga någon kvalificerad från ett visst yrke bara för att det yrket domineras av personer av det motsatta könet.

Men poängen är att man därför, i strid med den likhetsfeministiska ideologi som i varierande grad vägleder alla riksdagspartier idag, inklusive Nilssons parti moderaterna, varken bör bli förvånad eller upprörd om den aggregerade statistiska könsfördelningen i olika sysslor skiljer sig givet en uttagning som inte favoriserar någon baserat på könstillhörigheten i sig.

Det minst sagt undermåliga svaret från de moderata "jämställdhetsansvariga" Hillevi Engström och Mats Johansson att de (av ej nämnd anledning) ser det som positivt med jämnare könsfördelning inom vissa yrken samt att andelen kvinnor inom vissa positioner ökat (vilket bara är ett konstaterande av vad som hänt, men som inte säger något om vad som borde ha hänt inom denna yrkesgrupp, än mindre vad som borde hända i andra yrkesgrupper) illustrerar bara ytterligare varför den likhetsfeministiska ideologin är fel.

Smakprov på hur ett kärnkraftsfritt Sverige skulle vara

Den senaste tiden har som bekant elpriserna skjutit i höjden, delvis på grund av den stränga kyla vi har haft de senaste veckorna. Att elpriset tillfälligt stiger vid såna här tidpunkter då efterfrågan på el tillfälligt ökar kraftigt är nog oundvikligt och delvis även önskvärt givet det faktum att förmågan att tillfälligt öka tillgången är begränsad.

Vad som är mer problematiskt är att delar av kärnkraftsverken nu är avstängda, vilket förstås bidrar till att höja elpriserna ytterligare. En förklaring (det kan dock även finnas andra förklaringar) till det återges av Sanna Rayman på SvD:s ledarsida som citerar en rapport i ämnet:

"den mångåriga driften av de svenska kärnkraftverken med fokus på avveckling medfört att ett långsiktigt underhållsbehov åsidosatts, vilket har fått sin konsekvens i lägre tillgänglighetssiffror"

Då kärnkraftsmotståndet bidragit till att kapacitetsutnyttjandet begränsas vilket i sin tur höjt elpriserna så får vi samtidigt en smak över hur det skulle sett ut om kärnkraften avvecklats. Då skulle elpriserna bli ännu högre permanent. Den som bekymrar sig över höga elpriser bör därmed motsätta sig att det kärnkraftsfientliga rödgröna blocket får makten.

måndag 4 januari 2010

Tillväxten och inflationen ökar igen

Såväl industrins inköpschefsindex som bilförsäljningen visar tydliga tecken på att stärkas, vilket visar att den ekonomiska tillväxten åter stiger, särskilt då inom industrisektorn. Den troliga nedläggningen av Saab kommer att försvaga men knappast hindra denna återhämtning.

Arbetslösheten ligger däremot fortsatt klart högre än ett år tidigare, men detta avspeglar inte att arbetsmarknaden nu försvagas utan att de försvagades i början av 2009. Arbetsmarknaden brukar alltid släpa efter industrikonjunkturen, men regeringens jobbpolitik lär bidra till att vändningen på arbetsmarknaden kommer tidigare än normalt. Samtidigt hotas denna återhämtning om LO lyckas driva igenom alltför stora centrala lönehöjningar i den kommande avtalsrörelsen.

Samtidigt innebär de stigande energi- och elpriserna att konsumentprisinflationen åter ökar. Då inflationen var 2,4% redan i november så kommer därför inflationen troligen stiga över 3% senare i år.

Båda dessa faktorer kommer sätta press på Riksbanken att höja räntorna snabbare och tidigare.

Medialänkar i ämnet: SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, DN1, DN2, DN3, DN4

söndag 3 januari 2010

Motivering?

Timbros Thomas Idergard kritiserar SvD:s ledarsida för att de anser att det trots allt är berättigat att ösa ännu mer pengar i den kommunala sektorn som en tillfällig keynesiansk krisbekämpningsåtgärd. Han påpekar att den kommunala sektorn redan hade mycket pengar och att det varit i den privata sektorn som kriseb inträffat.

Om man nu anser att keynesiansk finanspolitisk stimulans är berättigat, varför då inte se till så att det sker i en form som stimulerar återhämtning i den privata sektorn, genom sänkta arbetsgivaravgifter och/eller sänkt bolagsskatt är då frågan som Idergard på mycket goda grunder ställer.

Svaret från SvD:s ledarsida är att det är "rimligt" eftersom det är kris. Men varför just den åtgärden skulle vara mer rimlig än skattesänkningar ges ingen som helst motivering trots att Idergard gett motivering till varför det inte är rimligt. En motivering vore faktiskt inte för mycket begärt.

lördag 2 januari 2010

Min penningpolitiska rapport uppmärksammas igen

Centerpartisten Jonas Pettersson diskuterar och instämmer i den penningpolitiska analys som jag argumenterade för i en Timbrorapport sommaren 2008, och som Johan Norberg senare även tog efter. Det är glädjande att vissa lär sig av krisen, till skillnad från andra.