lördag 31 juli 2010

Hamas och Sverigedemokraterna

Nyligen kommenterade jag hycklerin i att svenska vänsterdebattörer som fördömer Göran Hägglund som ond homofob för att han inte vill vara med på en sexuell parad i Stockholm och att hans parti inte ville att juridiska avtal mellan homosexuella skulle kallas "äktenskap" (de var dock för att de skulle kunna sluta identiska avtal, bara att de inte skulle kallas "äktenskap) inte har ett ord att säga om hur Hamas (och för den delen även Fatah) mördar och torterar homosexuella.

Ett relaterat exempel på hur vänstern när det gäller "palestina" är helt irrationella, ologiska och hycklande är hur de ser på å ena sidan samarbete med Sverigedemokraterna och å andra sidan samarbete med Hamas. Aftonbladets Helle Klein är ett bra exempel då hon fördömde DN:s Peter Wolodarski för att denne antydde att alliansregeringen borde sitta kvar med passivt stöd från SD om alliansen blir större än de rödgröna men på grund av SD ändå saknar egen majoritet.

Samma Helle Klein förespråkade däremot uttryckligen samarbete med Hamas. Men Hamas är annorlunda än SD, kanske Klein och många andra inom vänstern skulle invända. Det är faktiskt helt korrekt att SD är väldigt annorlunda från Hamas, men inte på det sätt som vänstern tänker sig. Förutom att Hamas till skillnad från SD har mördat ett stort antal judar, politiska dissidenter och homosexuella, så är nämligen Hamas betydligt mer rasistiskt än SD.

Här är ett utdrag från en predikan i Hamas-kontrollerade Al-Aqsa TV:

"Dearly beloved, the Al-Aqsa Mosque is subjected to a vicious campaign of Judaization and defilement, at the hands of the filthiest creatures made by Allah – the Jews....

...Today, we see the brothers of apes and pigs destroying homes with their occupants still in them, uprooting trees from their land, and killing women, children, and the elderly....

....A levy of blood will be paid for the Al-Aqsa Mosque. Our people will never relinquish the Al-Aqsa Mosque or Palestine. We will redeem it with our souls, with our blood, with our sons, with what is most dear to us – regardless of the sacrifices we will have to make – until it is liberated, with the grace of Allah, and until this holy land is purified from the filth of the Jews."


Alltså, Hamas-predikanten betecknar judar som de smutsigaste varelserna som Allah skapat, tillika apors och grisars bröder, och menar att judarna måste slaktas tills dess landet helt "renats" från dem. Detta är heller inget unikt uttalande då Hamas stadgar innehåller samma åsikt.

Jag tror knappast du kan hitta någon SD-företrädare (än mindre någon punkt i ett officiellt SD-dokument) vars rasism ens kommer i närheten av det ovanstående. Och tror man att det går att sluta fred med Hamas då kan man lika gärna tro att Neville Chamberlains uppgörelse med Adolf Hitler i München 1938 skapade fred i Europa åren efter det.

tisdag 27 juli 2010

Lånefinansierad boom fortsätter

De senaste ekonomiska rapporterna om svensk ekonomi bekräftar bilden av en lånefinansierad expansion. Handelsöverskottet föll från 16,9 miljarder i juni 2009 till 11,4 miljarder i juni 2010-. För det första halvåret som helhet föll överskottet från 56,2 miljarder 2009 till 35,7 miljarder 2010.

Med tanke på att det fortfarande är ett överskott så är det i och för sig inte nödvändigtvis någon dålig nyhet, men i den mån det avspeglar en fastighetsbubbla är det potentiellt oroande, och det faktum att bostadslånen fortsatte att växa med 10,5% från en redan hög nivå indikerar att vissa lånar för mycket för att satsa för mycket i fastighetssektorn, något som är en delförklaring till det sjunkande handelsöverskottet.

fredag 23 juli 2010

SvD:s "faktakoll" har har inte kollat fakta tillräckligt noggrant

SvD:s "faktakoll" ger de rödgröna rätt i påståendet att skatten är lägre för löntagare än för pensionärer. Detta påstående är dock felaktigt eftersom den bortser från den "allmänna löneavgift" som löntagare betalar.

Man tycker ju att man skulle kunna kräva av folk som har i uppgift att vara faktafacit i ett ämne ska vara pålästa i det ämnet, men det anser tydligen de som rekryterar på SvD är att begära för mycket.

onsdag 21 juli 2010

Alliansen har gjort en positiv skillnad

Det finns förvisso anledning till att vara kritisk mot alliansen vad gäller vissa saker som införandet av förmynderibidraget "jämställdhetsbonus" och deras oförmåga att genomföra till och med vissa förmodligen populära liberaliseringar (som att slopa TV-licensen).

Men på det stora hela har de ändå varit en klart liberaliserande kraft och Sverige är idag därför ett friare land än det var för fyra år sedan. Det handlar dels om reformer av en huvudsakligen symbolisk karaktär som slopandet av värnplikten och kårobligatoriet, men framförallt om deras inkomstskattesänkningar.

Tack vare jobbskatteavdraget betalar löntagare idag klart lägre skatt än vad de gjorde för 4 år sedan, och vad de skulle ha gjort om de rödgröna vunnit valet 2006. Skattefridagen, som är den dag då man har arbetat tillräckligt för att betala årets skatter och därefter får behålla allt själv, ligger i år på 20 juli, istället för 10 augusti som under 2006.

tisdag 20 juli 2010

Hur grova rån kan beivras

Polisens insats mot det spektakulära "helikopterrånet" i Västberga har varit blandad, men mestadels negativ. Trots förhandstips misslyckades dem att förhindra det. Å andra sidan så tycks de flesta inblandade ha blivit arresterade vilket är positivt. Men med tanke på att bytet inte hittats så när de sedan släpps så kommer de inblandade vara rika. Med tanke på att det formella maxstraffet för grovt rån är 10 år och med tanke på den två tredjedels princip som vanligen gäller inom svenskt rättsväsende så kommer rånarna sitta i fängelse max 6 år och 8 månader (om de döms till mindre än maxstraffet blir det då naturligtvis ännu kortare).

Då bytet sägs ha blivit 39 miljoner och vi talar om ungefär 10 rånare blir bytet per person 4 miljoner. Det innebär att även om de sitter maxstraffet så tjänar de 600 000 per år och person netto (då det är en olaglig inkomst är det naturligtvis ingen skatt på det) för sin fängelsetid, och kan då leva ett bra liv för många år efter det att de blivit frisläppta.

Detta sägs vara ett valigt mönster efter rån, att rånarna ofta hittas, men inte bytet då det är lättare att gömma.

Det finns dock faktiskt ett enkelt sätt att förstöra dessa gynnsamma kalkyler. Helt enkelt genom att se till så att rånarna inte kommer att släppas fria förrän den fulla strafftiden avtjänats och dessutom bytet återfunnits. Detta torde skapa starka incitament att avslöja var bytet är, eller om de inte vet var det är att tjalla på de personer som lär veta var det är.

måndag 19 juli 2010

Lögn blir inte sanning bara för att det upprepas ofta

Mona Sahlin, tillsammans med Ingvar Carlsson fortsätter att upprepa sina falska påståenden om beskattningen av pensionärer i hopp om att det ska upplevas som sant bara för att det upprepas så ofta. Men som jag förklarat tidigare här så är det inte sant att pension är uppskjuten lön, det är minst lika mycket kapitalinkomst och försäkringsinkomst, och vidare som jag pekade på här är det inte så att pensionärer betalar högre skatt.

lördag 17 juli 2010

När anordnar vänstern Prideparad i Gaza City?

Hetsen mot Göran Hägglund från vissa håll för att han inte vill närvara vid den så kallade Prideparaden framstår som minst sagt besynnerlig. Sen när skulle det anses obligatoriskt att närvara där? Man behöver verkligen inte vara homofob för att ställa sig tveksam till vissa inslag i dessa parader. Även personer som är helt toleranta mot homosexuella kan vara negativ till vissa inslag i dessa parader och därför inte vilja medverka, liksom faktiskt många som själva är homosexuella (som exempelvis Dick Erixon).

Och även om man är oreserverat positiv till paraderna så kan man faktiskt ha bättre saker för sig. Och med tanke på att Hägglund med sitt partis ställningstagande i exempelvis äktenskapsfrågan knappast kan räkna med att vinna några väljare vid detta evenemang och med tanke på att han tidigare år blivit utbuad där så vore det betydligt konstigare om han ansåg att närvaro där vore en prioriterad fråga.

Om vänstern vore verkligen engagerad mot förtryck av homosexuella skulle man för övrigt inte anordna manifestationer i Stockholm angående inhemska förhållanden, utan då borde man resa ner till Gazaremsan och försöka hålla en "Gay pride-parad" genom Gaza City och se hur bra det går. Med tanke på hur vänstern beskriver Hamas som "frihetskämpar" så lär väl Hamas välkomna, eller åtminstonde tolerera det?

Eller om vi istället för vänsterns absurda fantasi om att Hamas skulle vara "frihetskämpar" utgår ifrån verklighetens Hamas, som är en muslimsk fundamentalistorganisation som varandes fundamentalister naturligtvis förespråkar Koranens syn att homosexuella ska avrättas enbart på basis av att de är homosexuella, så kanske det inte är så troligt att de skulle tolerera nåågra "Gay prideparader".

Med tanke på hur vänstern säger sig bry om homosexuella och om palestinier så är det hyckleri att de helt ignorerar hur homosexuella palestinier till och med i Fatah-styrda områden måste försöka hålla sin sexualitet hemlig och blir i bästa fall fängslade och torterade och i värsta fall mördade om någon upptäcker dem. I Hamasstyrda Gaza är situationen förstås ännu värre. Så när har ISM-aktivisterna tänkt anordna "Gay pride"-parader i Gaza City eller Ramallah? och när har vänstern tänkt demonstrerar mot såväl Fatahs som Hamas förtryck av homosexuella palestinier?

Värt att notera är att det av vänstern så hatade Israel som kontrast är det enda land i Mellanöstern där homosexuella inte riskerar att bli förföljda av staten.

onsdag 14 juli 2010

Varför TV-licensen bör avskaffas

Det finns för det första anledning att ifrågasätta behovet av så kallad "public service"-TV. De få gånger då anhängarna försöker rättfärdiga det så framför de ofta argumentet att utan "public service" skulle alla sändningar bestå enbart av såpoperor, dokusåpor och annan "tingel tangel"-TV. Men det är ju knappast något hållbart argument dels för att SVT själv sänder den typen av program, och dels för att det finns all anledning att tro att även frivilligfinansierad TV skulle sända nyheter och annan seriös samhällsbevakning. Folk efterfrågar faktiskt det och mycket riktigt ser vi många såna program i privata kanaler i Sverige och utomlands.

De enda program som troligen inte skulle sändas utan "public service" är smala program för kultursnobbar och etniska minoriteter. Men jag tycker inte att man bör tvångssubventionera såna program då de inte fyller någon positiv funktion. Dessutom, om man nu nödvändigtvis måste ha den typen av program vore det faktiskt mycket enklare och mycket billigare att subventionera privata kanalers sändningar av det med det belopp som krävs för att de ska bli lönsamma.

Förvisso kan vissa privata mediers samhällsbevakning vara skräp, vilket Aftonbladet är ett extremt skräckexempel på, men generellt sett får nog faktiskt statstelevisionens och statsradions samhällsbevakning vara minst lika dålig som privata mediers. Och medan vi som inte vill kan avstå från att understödja Aftonbladet kan ingen (åtminstonde inte på laglig väg om man inte vill avstå från att se på andra kanaler och på filmer och andra inspelningar) avstå från understödja SVT.

Det finns med andra ord ingen som helst rationell anledning att ha "public service"-TV. Men även om det är irrationellt så är det onekligen så att "public service" blivit en slags helig ko i svensk politik som samtliga riksdagspartier, ja, i princip samtliga partier överhuvudtaget förutom [Klassiskt] Liberala Partiet, ställer sig bakom.

Så om vi då lämnar frågan om berättigandet för "public service" därhän, finns det då inget sätt att förbättra systemet. Jodå, genom att skrota Radiotjänst och den TV-licens som den onödiga myndigheten driver in.

TV-licens är trots allt en skatt, en skatt på innehav av TV-apparater, så det skulle gå att spara de 164 miljoner som Radiotjänst kostar genom att lägga ner Radiotjänst och låta TV-skatten gå via den normala skattesedeln. Genom detta uppstår en direkt samhällsekonomisk vinst på 164 miljoner.

Flera andra vinster skulle dessutom uppstå i och med att många som idag får betalningsanmärkningar och problem med Kronofogden undviker dessa problem, samtidigt som vi inte sulle riskera att förlora ministrar på grund av frånvarande betalning.

Med tanke på att regeringen Reinfeldt upplevt det senaste problemet i högre grad än andra (ni kommer kanske ihåg Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilo) så hade man kunnat hoppats att de skulle ha tagit tag i frågan. Men inget har hänt, kanske delvis paradoxalt nog just på grund av dessa problem, och en orädsla att ses som fientlig mot den heliga kon "public service".

Med tanke på att moderaterna och folkpartiet sedan länge sagt sig vara positiva till att slopa "TV-licensen" och med tanke på att de nya mer liberala centern knappast kan vara positiv till det och med tanke på att kristdemokraterna ifjol fattade beslut om att avskaffa den så borde det vara enkelt även politiskt för alliansregeringen att driva igenom denna ur rationel synvinkel helt självklara åtgärd.

Vi får hoppas att fler sätter press på politikerna ifrågan så att alliansen om den blir omvald kan göra slag i saken.

tisdag 13 juli 2010

Littorin bör stämma Aftonbladet för förtal

Ärligt talat bryr jag mig inte i sig om Littorin köpt sex eller ej då det inte angår mig. Men då andra bryr sig och i och med att detta påstående därför kan påverka valutgången så bör det ändå kommenteras.

Aftonbladets bevisning är, som är typiskt för en så pass sliskig blaska som Aftonbladet, synnerligen tunn. En anonym kvinna påstås hävda att hon för flera år sedan sålde sex till Littorin. Det enda "beviset" är att hon i en adressbok sägs ha ett allmänt känt telefonnummer till Littorin.

På den uppenbara frågan om varför hon går ut med det först nu, mer än 4 år efter det påstås ha hänt och långt efter det juridiskt preskriberats och därmed lägligt nog inte kan rättsligt prövas, är att hon sägs först nu ha kännt igen Littorin. Vilket är en synnerligen märklig förklaring då Littorin de senaste månaderna varit så gott som helt frånvarande från medierna medan han däremot var väldigt framträdande första året efter regeringsskiftet (då det påstådda "brottet" inte var preskriberat).

Eftersom den påstådda sexsäljande kvinnan inte vill gå ut med sitt namn vet vi för övrigt inte ens om hon är en verklig prostituerad kvinna. Hon kan lika gärna vara en SSU:are som fantiserar fritt, eller för den delen så kan reportern ha hittat på det hela själv. Det vore isåfall inte första gången för Aftonbladet, som exempelvis 1998 betalade ett antal nazister för att posera hotfullt utanför Alexandra Pascalidous och dåvarande polistalesmannen Claes Cassels bostäder, och som ifjol på synnerligen tunna grunder fantiserade ihop en förtalshistoria mot den israeliska försvarsmakten som byggde på den klassiska antisemitiska blodsförtalsmyten ("blood libel").

Bevisningen håller med andra ord pinsamt dålig nivå och vi kan med andra ord vara säkra att om det hade prövats i domstol hade Littorin frikänts. Nu kan dock inte ett sådant frikännande ske eftersom brottet är preskriberat. Littorin kan och bör däremot pressa för ett indirekt frikännande genom att stämma Aftonbladet för förtal, helst då som Dick Erixon föreslår, i Storbritannien där skadeståndsbeloppen är mer kännbara. Det är nog enda sättet att få den sliskiga skvallerblaskan Aftonbladet att skärpa sig. Littorin lär dock knappast göra det eftersom han förståeligt men beklagligt vill lägga det hela bakom sig.

fredag 9 juli 2010

Kommunala utgifter redan rekordhöga

Inte helt oväntat så har alliansen och de rödgröna börjat tävla i vem som kan ge mest pengar till kommuner och landsting-en tävling som de rödgröna naturligtvis kommer att "vinna". Mona Sahlin och hennes anhängare hävdar att det gjorts stora nedskärningar i kommuner och landsting (eller "välfärden" som båda sidor kallar det i sin retorik) under alliansen och att de kraftiga utgiftsökningarna därför behövs för att återställa kvalitén.

Sanningen är dock, som man kan se på SCB:s hemsida att de kommunala utgifterna ökat kraftigt -både i absoluta tal och som andel av BNP under alliansens tid vid makten. Mellan första kvartalet 2006 och första kvartalet 2010 ökade BNP i nominella termer med 10%, medan den kommunala konsumtionen steg med 20% samtidigt som de kommunala investeringarna steg med 29%. Med tanke på att inflationen var drygt 10% under denna period så innebär det att de samlade kommunala utgifterna steg med 10% justerat för inflation (den reala konsumtionsindikatorn steg visserligen bara drygt 5%, men det avspeglar att kostnaderna ökar snabbare i offentlig sektor än i privat sektor).

Kommunerna har alltså mer pengar än någonsin oavsett hur man räknar, och det är därför grovt missvisande att tala om att sektorn präglats av "nedskärningar". Däremot så har man haft svårt att begränsa kostnadsutvecklingen, något som bara lär bli värre av rikspolitikernas miljardregn över kommunerna.

tisdag 6 juli 2010

Feministiskt Initiativ gynnar oavsiktligt andra svenskar

Som nog alla som följt bloggen säkert förstår så skulle det bli minst, för att använda ett direktöversatt amerikanskt uttryck, en kall dag i helvetet, innan jag ens överväger att rösta på eller på annat sätt stödja Feministiskt Initiativ då jag är emot nästan alla förslag som de för fram. Men jag är faktiskt trots det glad över att de finns.

Detta framförallt eftersom att de tar röster från de rödgröna partierna och därmed minskar risken för att de rödgröna får majoritet i höstens riksdagsval. De rödgröna är faktiskt med sina förslag om kvotering av föräldraförsäkring och börsbolagsstyrelser och förbud mot kommuner kan avlöna föräldrar för att ta hand om sina egna barn faktiskt bara marginellt mindre feministiska än Feministiskt Initiativ.

Nu har de beslutat sig för att i ett PR-jippo bokstavligen elda upp 100 000 kronor av kontanter. Huruvida detta kommer att locka fler väljare eller ej tvistar så kallade PR-experter om (jag tror nog faktiskt att det gör det), men nog har det utan tvekan varit framgångsrikt i bemärkelsen att det väckt uppmärksamhet.

Vilken är då effekten av uppeldandet av pengar rent nationalekonomiskt? Ja, för oss andra är det faktiskt positivt, på bekostnad ("på bekostnad" bortser från den eventuella positiva PR-effekten) av Feministiskt Initiativ och dess donatorer. Med mindre pengar i omlopp så kommer köpkraften för de pengar som fortfarande finns kvar att öka, varför detta PR-stunt faktiskt i praktiken är en gåva till resten av svenska folket.

Det är dock tyvärr inte så jättemycket att hurra över 100 000 kronor är trots allt bara strax över 1 öre per svensk givet att Sveriges befolkning är 9,4 miljoner, så fira inte alltför häftigt enbart på grund av detta.

måndag 5 juli 2010

Tror Reinfeldt att arbetslösheten försvunnit?

Fredrik Reinfeldt noterar helt korrekt att de föreslagna skattehöjningarna från de rödgröna kommer att innebära färre jobb. Samtidigt så säger han att det inte blir tal om sänkta skatter på arbete nästa år och att endast pensionärer kan får sänkt skatt. Slutsatsen måste då vara att Reinfeldt tror att arbetslösheten försvunnit eller blivit så låg som den kan bli.

Detta är ju dock tyvärr inte sant. Även om sysselsättningen ökat de 4 senaste åren så har ökningen inte varit i närheten av vad som krävs för att utradera eller dramatiskt minska utanförskapet. Och eftersom folkmängden ökat och minskningen av utanförskapet skett i form av färre sjukskrivna och förtidspensionärer har antalet arbetslösa faktiskt ökat.

Att då säga att det inte finns något behov av nya skattesänkningar för att skapa jobb är minst sagt besynnnerligt. Ja, faktum är att det är logiskt oförenligt med Reinfeldts påstående att jobbfrågan är den viktigaste för honom och hans observation att det finns ett negativt samband mellan beskattning av arbete och sysselsättning.

Man kan säga nej till nya skattesänkningar på arbete och säga att jobbfrågan är viktig men bara om man förnekar det negativa sambandet mellan skatter och sysselsättning. Man kan också säga nej till nya skattesänkningar på arbete och erkänna det negativa sambandet mellan skatter och sysselsättning, men bara om man anser det oviktigt med fler jobb. Vidare kan man anse att jobbfrågan är viktig och erkänna det negativa sambandet mellan skatter och sysselsättning, men då måste man förespråka sänkt skatt på arbete.

Däremot kan man *inte* som Reinfeldt verkligen anse att jobbfrågan är viktig om man erkänner det negativa sambandet mellan skatter och sysselsättning och säga nej till nya skattesänkningar på arbete.

Slutsatsen är att Reinfeldt anser helt enkelt inte att jobbfrågan är viktig då han prioriterar sänkt skatt på pensioner (och frånvaro av utgiftsminskningar) framför sänkt skatt på arbete. Förvisso är det valrörelse nu och då måste politiker prioritera att vinna valet (eftersom man annars inte kan genomföra sina förslag), men det finns goda skäl att tro att sänkt skatt på pensioner inte är en större valvinnare än en offensiv politik för fler jobb genom sänkta arbetsgivaravgifter.

torsdag 1 juli 2010

Frihetens dag

Johnny Munkhammar påpekar idag att idag är dagen då två viktiga frihetsreformer genomförts-avskaffandet av värnplikten (som jag diskuterat här och här) och slopandet av kårobligatoriet.

Vi får hoppas att alliansen om den blir omvald går vidare med andra frihetsreformer. Slopande av den så kallade "TV-licensen" (TV-skatten) och den åtföljande nedläggningen av Radiotjänst vore en bra frihetsreform att inleda nästa mandatperiod med.

Riksbankens höjning kommer inte ändra mycket

Efter att under lång tid hållit styrräntan på rekordlåga 0,25% höjde Riksbanken till 0,50%. Eftersom räntan länge varit för låg är detta ett steg i rätt riktning för svensk ekonomi-men dock av "too little-too late" karaktär. Visserligen är det rent formellt matematiskt en fördubbling, men nationalekonomiskt har det ändå bara en marginell betydelse eftersom att 0,25 procentenheter sällan har en avgörande skillnad för ekonomiska beslut och eftersom att påverkan på många marknadsräntor (framförallt då sådana som har längre löptid) dessutom kommer att bli ännu mindre.

Att de dessutom justerar ned sin prognos över den framtida räntebanan innebär dessutom att räntor med längre löptid kanske inte alls stiger som resultat av detta beslut.

På grund av de positiva effekterna av regeringens skattesänkningar och de mindre sunda effekterna av fortsatt låg ränta på fastighetssektorn så lär tillväxten i Sverige fortsätta trots problemen i vissa andra europeiska länder. Dock lär tillväxten bli både lägre och osundare (mindre export och mer fastighetsbubbla) som ett resultat av skuldkrisen och den nedjustering av framtida räntehöjningar som den bidragit till.