Hur låg arbetslöshet kan förenas med hög produktivitet

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering rapporterar att sänkt a-kassa sänker arbetslösheten-men också att en del av dem blir sysselsatta får sämre jobb än de borde ha.

Ett av de argument som ibland anförs för hög a-kassa (och därmed mot jobbskatteavdraget då det i praktiken sänker ersättningsnivån) är att det leder till att folk fastnar i för lågkvalificerade jobb. Denna studie skulle då till synes bekräfta både de viktigaste argumenten för och emot hög a-kassa, vilket om studien är korrekt skulle innebära att vi är tvungna att välja mellan arbetslöshet och låg produktivitet.

Det finns dock en lösning i form av att man även stärker incitamentet till mer högproduktiva jobb. På så sätt uppmuntras folk att ta jobb, men också att skaffa sig bättre jobb senare, eller om det tillfälliga jobbet är svårförenligt med det bättre jobbet så blir incitamentet att vänta lika starkt som med hög a-kassa. Resultatet blir lägre arbetslöshet och högre produktivitet på samma gång.

Detta förbättrade incitament till högproduktiva jobb kan åstadkommas endera genom sänkta arbetsgivaravgifter eller genom att exempelvis slopa värnskatten och sänka eller slopa den statliga inkomstskatten. Om man samtidigt sänker subventionerna till a-kassan mer så blir incitamentet till jobb lika starkt som med ytterligare ett steg i jobbskatteavdraget, samtidigt som incitamentet till ökad produktivitet blir starkare.

Det enda problemet med detta är att det rent politiskt skulle vara svårt att samtidigt sänka ersättningen i socialförsäkringarna och sänka skatten för höginkomsttagare. Och det är därför regeringen föredrar ytterligare ett steg i jobbskatteavdraget. Men rent ekonomiskt vore den alternativa politik jag beskrivitt här den optimala.