måndag 25 april 2011

Förklaringen till strukturen på punktskattehöjningen

Regeringen har som jag diskuterat och kritiserat ett antal gånger (bland annat här, här, och här) då beslutat att höja punktskatten på tobak och alkohol. Något som jag inte tagit upp är dock det faktum att denna punktskattehöjning är olika för olika former av tobak och alkohol. För att citera Göteborgs-Postens redogörelse:

I propositionen föreslås också att skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak och tuggtobak höjs med tio procent medan skatten på snus höjs med 13 procent. Skatten på vin och öl höjs med 12,7 procent och skatten på sprit med 5 procent.

Skattehöjningen är alltså större på snus än andra former av tobak och skattehöjningen är större på öl och vin än på sprit(det sägs inget om cider och alkoläsk, men jag förmodar att de får samma höjning som öl och vin). Frågan är då varför regeringen gör denna differentiering av höjningen. Även om jag av skäl jag förklarat i tidigare poster i ämnet inte anser att den allmänna höjningen i sig är rationell, så är däremot strukturen på höjningen förvånansvärt rationell givet regeringens mål och ekonomiska och juridiska realiteter.

Regeringen ser nämligen två tänkbara positiva följder av höjningarna och tvfå tänkbara negativa. De två tänkbara positiva följderna är minskad tobaks- och alkoholkonsumtion och högre skatteintäkterna. De två tänkbara negativa följderna är ökad konsumtion av i Sverige obeskattad alkohol och tobak genom legal införsel och illegal smuggling och hembränning samt juridiska tvister med EU-kommissionen.

Om vi då börjar med tobak så kan det konstateras att risken för legal och illegal införsel är mycket mindre vad gäller snus än andra former av tobak. Snus är förbjudet i samtliga andra EU-länder och väldigt ovanligt utanför EU, varför risken för införsel av utländsk snus är minimal. Däremot så är cigaretter och andra former av tobak både lagligt och vanligt i andra länder och den organiserade brottsligheten är sedan länge engagerad i smuggling av cigaretter. En höjd skatt på snus lär därför öka den illegala införseln betydligt mindre än höjd skatt på cigaretter.

Vad gäller alkohol så kan det konstateras att prisskillnaden mellan Sverige och exempelvis Tyskland är som störst när det gäller sprit och i andra hand öl, medan den är som minst för vin. Risken för ökad hemtillverkning är också klart större för sprit än för öl och vin. Om man då vill minimera risken för ökad konsumtion av i Sverige obeskattad alkohol samtidigt som man vill begränsa totalkonsumtionen och/eller öka skatteintäkterna så är det då logiskt att höja skatten på sprit minst och skatten på vin mest.

Varför höjer då regeringen skatten på öl och vin lika mycket? Ja, det beror på att EU-kommissionen under påtryckningar av sydeuropeiska vintillverkare började driva linjen att högre beskattning av vin i förhållande till alkoholmängden var en form av förtäckt protektionism. Medan större delen av den öl säljs i Sverige är tillverkad i Sverige så är nästan allt vin importerad. För att undanröja misstanken att Sverige ägnar sig åt dold protektionism genom att gynna öl framför vin så är Sverige därför tvungen att beskatta öl och vin på ett likvärdigt sätt och därför så måste man då nu höja skatten på öl och vin lika mycket. Detta har förmodligen inneburit en större höjning av ölskatten än annars, men också en mindre höjning av vinskatten än annars.