måndag 11 oktober 2010

Förhållandevis vettiga ekonomipristagare i år

Årets ekonomipristagare, Peter Diamond, Dale Mortensen och Christoper Pissarides, belönas alltså för att de pekar på att det på många marknader uppstår samtidig brist och överskott eftersom köpare och säljare av olika skäl inte kan hitta varandra. Ett sådant exempel är arbetsmarknaden där det oundvikligen uppstår en viss så kallad friktionsarbetslöshete där det samtidigt är så att det finns lediga platser och arbetslösa kapabla att ta dessa jobb.

Vissa skulle kanske avfärda denna insikt som trivial, men då bortser man från att de rådande paradigmen inom nationalekonomi ofta bortser från detta. Detta gäller såväl de klassiska modellerna där det antogs att arbetslösheten skulle vara omöjlig utan statliga interventioner (eller kan lösas enbart med lönejustering) och de keynesianska där det ofta antagits att arbetslösheten enbart är ett resultat av otillräcklig aggregerad efterfrågan.

De gör för övrigt också observationen att en hög arbetslöshetsersättning bidrar till att förvärra friktionsarbetslösheten då det leder till minskad sökaktivitet. Detta är en förklaring till varför stärkta incitament i form av sänkt a-kassa och jobbskatteavdrag bidrar till högre sysselsättning även om lönerna inte påverkas.

Jag noterar för övrigt dock att Danne Nordling kommer fram till den motsatta slutsatsen att deras verk skulle peka på låg effekt av jobbpolitiken eftersom det officiella antalet lediga jobb inte är så där jättehög. Men Nordling bortser från tre saker. För det första så är den nuvarande siffran den vi har efter flera års jobbpolitik. Utan jobbskatteavdrag och högre a-kassa hade antalet varit klart högre. För det andra så underskattar det officiella antalet lediga platser det verkliga antalet lediga platser eftersom inte alla anmäls till arbetsförmedlingen. Och för det tredje så är detta inte det enda sätt på vilket de stärkta incitamenten skapar jobb, utan även genom att lönerna pressas ned. Det som sägs är inte att det är den enda faktorn, utan att det är en faktor.