Invandrares arbetsmarknandssituation

Den senaste tiden har invandringsfrågan blivit allt hetare i svensk debatt, relaterat bland annat till kravet på fri invandring i centerns föreslagna idéprogram, debatten mellan å ena sidan Johan Norberg & Fredrik Segerfeldt och å andra sidan Tino Sanandaji om Norbergs & Segerfeldts nya bok "Migrationens kraft", kraven från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna om att begränsa arbetskraftsinvandringen och migrationsminister Tobias Billströms tal om att det vore önskvärt att begränsa volymen av asylinvandrare.

Jag har varken ork eller lust att recensera alla turer i alla dessa del-debatter utan jag tänkte istället redovisa statistik om hur arbetsmarknadsintegrationen fungerat under den alliansregering som under mer än 6 år alltid sagt sig ha "arbetslinjen" som fokus.

Den första kolumnen under både "inrikesfödda" och "utrikesfödda" nedan visar totalbefolkningen i åldrarna 16-64 under respektive års fjärde kvartal, den andra visar antalet sysselsatta följt av procentandelen sysselsatta, den tredje visar antalet öppet arbetslösa följt av procentandelen öppet arbetslösa.

                          2006                  2011                2012
Inrikesfödda    4 946,3           4 921,5              4 887,7
                       3 796,0  76,7 3 814,2  77,5  3 805,2  77,9
                          202,7   5,1        217,5 5,4      230,2 5,7

Utrikesfödda     900,4               1 088,7          1 126,1
                         568,7  63,2       695,7  63,9        712,5  63,3
                           79,6   12,3       121,0  14,8      132,9  15,7

(Källa SCB)

Denna statistik kan tolkas på både ett invandringspositivt och invandringsnegativ. Den invandringspositiva är att det hela illustrerar att med en krympande inrikesfödd befolkning så är fortsatt nettoinvandring på lång sikt nödvändig för att öka sysselsättningen. Utrikesföddas andel av de sysselsatta har också på 6 år stigit från 13% till 15,8%.

Men det som denna statistik också visar är att urikesföddas andel av de öppet arbetslösas stigit från 28,2% till 36,6%, samtidigt som deras andel av de som står utanför arbetskraften (studerande, hemmaföräldrar, långtidssjukskrivna, förtidspensionärer m.fl.) stigit från 21% till 24,8%. Sysselsättningsgraden har stigit marginellt för utrikesfödda men långt mindre än för inrikesfödda, och givet deras ökade befolkningsandel har deras bidrag till utanförskapet ökat.

Invandringen tycks alltså ha bidragit till en ökad sysselsättning, men också till en ännu större ökning av antalet bidragsförsörjda.