Det rapporteras nu om att ökningstakten i hushållens skulder under första kvartalet i år var det lägsta sedan första kvartalet 2005. Detta bygger dock på det missvisande måttet skuldökning i kronor.
Om man ser på det mer relevanta procentmåttet så ökade skulderna med 1,15%, att jämföra med 1,8% första kvartalet 2005. För att hitta en lägre ökningstakt än förra kvartalet behöver man gå tillbaka ännu längre, till 1996. Första kvartalet 2001 var ökningstakten nästan exakt densamma, men det kvartalet var mer en anomali då ökningen de 3 tidigare var mer än dubbelt så hög vilket innebar att årsökningstakten var klart högre 8,4% jämfört med 7,0% nu.
Att skuldökningstakten fallit från tidigare allt för höga nivåer är i grunden bra då den tidigare höga skuldökningstakten inneburit att skulderna stigit med 69% på 6 år, att jämföra med en ökning av nominella BNP på bara 20%. Just det senaste året så har dock skuldökningen varit lägre än ökningen av nominella BNP och tillsammans med data som tyder på fallande penningmängd och fallande huspriser tyder det på att penningpolitiken inte längre är inflationistisk och att fastighetsbubblan inte längre växer, vilket i sin tur innebär att det inte finns något behov av fler räntehöjningar från Riksbanken.
Ny attack mot hemundervisande familj i Norge (engelsk text)
-
What should have been a happy homecoming to Norway for Leif and Terese
Kristiansen turned into a parent’s worst nightmare when the Barnevernet
(Norway’s c...