En ny studie hävdar att mottagande av arv minskar folks vilja att arbeta. En slutsats som många säkert drar av det är att ett återinförande av arvsskatten och helst då med väldigt höga skattesatser och inga kryphål, skulle bidra till att förstärka arbetslinjen och tillväxten.
Jag har inte läst studien och granskat dess metodologi eller data, men jag tror nog att slutsatserna om effekten på viljan bland arvtagare att arbeta stämmer då det är i linje med etablerad ekonomisk teori, mer specifikt den så kallade inkomsteffekten. Om folk ändå tack vare exempelvis ett arv har sin försörjning tryggad då lär deras villighet att ta framförallt jobb som de inte trivs med sjunka- och sjunka desto större arvet är. Och förvisso ska det medges att om man enbart ser på denna effekt då skulle en arvsskatt stärka ekonomin.
Men slutsatsen att tillväxten skulle gynnas av konfiskatorisk beskattning av arv följer dock inte eftersom en arvsskatt inte enbart har denna effekt och eftersom andra effekter sänker tillväxten.
För det första så kan man inte enbart se detta från arvtagarens perspektiv utan även från perspektivet från den som lämnar efter sig arvet. Om denne person vet att staten kommer att ta det mesta av arvet så kommer viljan att arbeta på äldre dar sjunka ordentligt-och viljan att spara pengar. Detta kommer att ordentligt begränsa både arbetsutbudet och kapitalutbudet från dessa personer vilket kommer att sänka tillväxten.
Dessutom tillkommer de problem som arvsskatten skapar i familjeägda företag, där en arvsskatt kan tvinga fram en försäljning av företaget som kanske till slut inte ger så mycket eftersom utomstående som inte förstår sig på företaget lika bra eller knappt alls ersätter de existerande ägarna.
Ny attack mot hemundervisande familj i Norge (engelsk text)
-
What should have been a happy homecoming to Norway for Leif and Terese
Kristiansen turned into a parent’s worst nightmare when the Barnevernet
(Norway’s c...