Överskottsmålet är inte längre nyttigt

Det senaste året visade statens betalningar ett överskott på 34 miljarder, samtidigt som statsskulden var nere på 1031 miljarder, eller cirka 32% av BNP. Tar man samtidigt hänsyn till värdet av statens innehav i de vinstgivande helt eller delvis statligt ägda företagen som Vattenfall, Nordea, SBAB, TeliaSonera, Systembolaget med flera så har staten numera ingen nettoskuld alls, utan snarare en nettoförmögenhet.

Mot den bakgrunden så finns det anledning att ifrågasätta om man överhuvudtaget borde behålla överskottsmålet. Efter den stora uppbyggnaden av statsskulden under första halvan av 1990-talet så fanns det goda skäl för den, men nu har den tappat sitt berättigande. Medan det tidigare handlade om att sanera stora skulder framstår det nu allt mer som en form av tvångssparande, något som är antiliberalt.

Omfattande offensiva skattesänkningar för ökad tillväxt och sysselsättning, som generella sänkningar av arbetsgivaravgifterna, sänkt bolagsskatt och slopad värnskatt är därför något som staten har råd med, även om de dynamiska effekterna som de skapar inte skulle vara tillräckliga för att helt kompensera intäktsbortfallet.