Vad kommer nu hända i Egypten?

Hosni Mubarak har nu då alltså meddelat att han inte kommer ställa upp för omval i september efter de massiva protesterna. Han hävdar själv att han ändå tänkte göra det, vilket kan vara sant då han faktiskt hunnit bli hela 82 år. Det som nu ändras är snarare att hans son Gamal Mubarak knappast lär kunna efterträda honom.

Det är ändå fortfarande oklart vad som kommer hända och det kan dröja månader eller något år innan vi får fullständig klarhet. Kanske kommer någon i Mubaraks inre krets trots allt ta över efter ett riggat presidentval (likt de riggade val där Mubarak valts) eller så kanske det bli verkliga fria val. Vad som då händer återstår att se. Mer specifikt så är det intressanta för omvärlden hur stort stöd då Muslimska brödraskapet isåfall får. Många bedömare i svenska medier har hävdat att dess stöd bara ligger på sisådär 20%.

En opinionsundersökning av opinionsinstitutet Pew som gjordes i Egypten juni 2010 antyder dock att de skulle kunna få klart större stöd. Enligt den så säger 59% stödja islamister mot 27% som säger sig stödja "modernister".

95% av egyptierna vill att religionen ska spela roll i politiken, en attityd som blir skrämmande när man ser vad de flesta av dessa menar med det. Hela 82% förespråkar att äktenskaplig otrohet ska straffas med stening till döds, 77% förespråkar att tjuvar ska piskas och få handen avhuggen och 84% förespråkar att muslimer som lämnar islam till förmån för andra religioner (eller ateism) ska avrättas.

Skulle dessa siffror ens komma nära sanningen så skulle fria val innebära allt annat än ett liberalt samhälle.

När det gäller relationen till Israel så förespråkar ledande företrädare för Muslimska brödraskapet krig, liksom en del av dess supportrar.

Andra uttrycker helt enkelt att fredsavtalet med Israel ska brytas, men att detta inte nödvändigtvis ska innebära krig. Men vad menas med att "bryta fredsavtalet" om det inte innebär krig? Innebär det bara att den israeliska ambassaden i Kairo och den egyptiska i Tel Aviv ska stängas så är det knappast någon större förlust. Ett avbrytande av naturgasleveranserna skulle däremot innebära övergångsproblem för Israel, men då den inhemska naturgasproduktionen i Israel ökar snabbt (så att Israel om några år kommer bli självförsörjande) och då man kan hitta substitut tillsvidare är det hanterbart.

De allvarliga problem som skulle uppstå består istället främst dels i att ett islamistiskt Egypten knappast lär samarbeta i att upprätthålla vapenblockaden mot deras ideologiska fränder i Hamasstyret i Gaza, något som innebär att endera måste Israel återerövra åtminstone gränsen mellan Egypten och Gaza eller så måste man acceptera att Hamas och andra i Gaza får tillgång till raketer som kan och kommer nå större delen av Israel.

Det andra problemet kan uppstå är att Egypten kan återmiltarisera Sinaihalvön. Som en del av fredsavtalet så gick Israel med på att dra sig ur Sinai i utbyte mot att det skulle vara demilitariserad så att Egypten inte ska kunna anfalla Israel direkt från gränsen, utan man skulle vara tvungen att föra stora truppmängder över den stora Sinaihalvön, något som skulle ge Israel tid att mobilisera reservister. Skulle Egypten återmilitarisera Sinai skulle hotbilden allvarligt förvärras och avleda stora truppresurser till att ständigt bevaka sydgränsen.

Risken för detta illustrerar återigen varför det är fel av Israel att ge upp land i utbyte mot löften om ickeagression. Även om de som utfärdade löfterna håller dem så kan det komma styrande i framtiden som inte känner sig bindna av dem. Och då det skulle vara alltför kostsamt ekonomiskt, mänskligt och politiskt att starta krig för att återta det land som man fick i utbyte mot löften så har man då gett upp land i utbyte mot ingenting.

Vi får därför verkligen hoppas att de bedömare som trots ovanstående opinionssiffror hävdar att risken är liten för att Muslimska brödraskapet ska ta över har rätt. För skulle de ha fel så vore detta det kanske mest katastrofala som hänt Mellanöstern sedan ayatolla Khomeini tog över i Iran.