Fas 3 är inte ekonomiskt rationellt

Alliansregeringens jobbpolitik kan sägas bestå av två delar: en bra som är inriktad på att genom sänkta skatter och stramare bidragssystem göra det generellt mer lönsamt att arbeta och anställa.

Men den innehåller också en lång rad riktade åtgärder av ett slag som borgerliga politiker innan de vann regeringsmakten ofta med rätta avfärdade som "amspolitik".

Detta trots att all sund teori och erfarenhet visar att mer av generella sänkningar hade varit mer effektivt-och för övrigt också mer frihetligt.

Varför gör de det då? Ja, det är för att de tror att det visar att de "bryr sig" om grupper som är överrepresenterade i utanförskapet, som ungdomar, invandrare och långtidsarbetslösa samt att de tror att det ska få folk att tro att de är smkarta och sofistikerade.

Angående det första om att "bry sig" om "utsatts grupper" så bygger det som jag påpekat tidigare på en felsyn. Det spelar i sig ingen roll huruvida vissa grupper är överrepresenterade eller ej såvida det inte påverkar det totala antalet i utanförskap. Det blir ändå samma kostnader för staten och lika antal individer som får en begränsad inkomst.

Ett minskat antal ungdomar under 26 eller invandrare i utanförskap är inte till någon nytta om det sker till priset av en lika stor eller större ökning av personer över 26 och svenskar i utanförskap.

Riktade åtgärder kan därför endast rättfärdigas om det innebär att det totala antalet i utanförskap minskas-men det finns som sagt ingen anledning att tro att de ska göra det mer än generella åtgärder-tvärtom.

Sen är den andra förklaringen att jag tror att vissa politiker tror att specialutformade åtgärder riktade mot vissa grupper får dem att framstå som smartare. Att sänka inkomstskatten eller arbetsgivaravgifterna eller bidragen med x % för alla framstår som väldigt enkelt, medan mer komplicerade åtgärder framstår som mer sofistikerat.

Men om man inte har några bevis på att det fungerar bättre så är sådana "sofistikerade" åtgärder bara ett tecken på att politikerna tvärtom är dumma-eller tror vi väljare är dumma. Det är ungefär som om någon skulle vilja bli erkänd som smart för att man kommer på någon avancerad plan för att få upp en chipspåse genom att långsamt nöta upp förpackningen utifrån när det gått betydligt snabbare och enklare att slita upp den på normalt sätt.

Den på senare tid med rätta alltmer kritiserade "jobb- och utvecklingsgarantin" i "Fas 3" som regeringen införde 2007 är ett exempel på hur regeringens strävan att framstå som att de "bryr sig" och är smarta har ledit till något mycket dumt . Det går ut på att företag inte bara ska slippa betala någon lön om de utnyttjar de långtidsarbetslösa i "Fas 3", utan de ska tvärtom få 5000 kronor i månaden.

Detta system kostar därför staten betydligt mer än vad det hade kostat staten att bara passivt betala ut bidrag, samtidigt som det inte innebär någon högre inkomst för de arbetslösa.

Försvarare av systemet menar att alternativet att bara passivt betala ut bidrag är oacceptabelt. Men faktum är att då det kostar skattebetalarna ännu mer så är detta  ännu mycket mer oacceptabelt såvida det inte går att visa att tillräckligt många (för att finansiera de inledande kostnaderna) fler i framtiden får riktiga jobb som de annars inte skulle ha haft.

Något sådant har dock inte kunnat visas. Tvärtom visar de studier som gjorts att bara 4% av deltagarna får riktiga jobb efteråt. Och då bör man tänka på att många av dessa skulle ha fått jobb iallafall och att det finns risk att aktiveringen i sig tränger undan riktiga jobb.

Det finns alltså goda skäl att tro att "Fas 3" inte bidrar till några nya riktiga jobb alls utan tvärtom kan ha negativ effekt. Hade man istället satsat de pengar som slösats på "Fas 3" på större skattesänkningar hade vi däremot fått nya riktiga jobb.

Regeringen borde sluta upp med sitt amstramsande och istället mer konsekvent satsa på tillväxtskapande skattesänkningar.