Varför facken skapar arbetslöshet

Som bekant har nu fackförbundet Handels varslat om strejk till 1 april (tyvärr lär det inte visa sig vara ett aprilskämt). Deras krav är mycket höga-en ökning på hela 3,7% för butiksanställda. Till detta kommer den kostnadsdrivande effekten av andra krav, som rätt till heltid. Med tanke på hur hög arbetslösheten är och med tanke på hur lätt handeln idag har att rekrytera personal så är detta ett fullständigt orimligt krav. Det är nödvändigt att Svensk Handel står på sig och inte går med på något som ens är i närheten av detta.

Frågan är då varför Handels driver så orimliga krav. Dick Erixon menar att facken kanske medvetet försöker skada ekonomin för att sabotera för en regering man inte gillar.

Det ligger nog en del i det. Även om facken kanske inte önskar högre arbetslöshet så är det helt klart så att de struntar i om deras krav gör deras medlemmar (för att inte tala om icke-medlemmar) arbetslösa. De vet nämligen att eftersom så få vågar tala klarspråk i frågan kommer ingen att skylla högre arbetslöshet på dem, utan folk i allmänhet kommer att skylla det på en regering som facken ogillar. Samtidigt kommer folk att ge facken äran för att de som får behålla jobben inom dessa branscher får högre löner.

Kort sagt, regeringen får skulden för alla negativa konsekvenser av för höga lönekrav medan facken får äran för alla positiva konsekvenser. Med detta i åtanke är det knappast orimligt att anta att facken är beredda att kräva lönehöjningar på nivåer som de själva vet kommer att höja arbetslösheten.