Varför var svensk tillväxt så hög?

Helt oväntat så reviderade SCB upp andra kvartalets BNP-tillväxt till hela 4,6%-vilket är näst högst i EU efter Slovakien- från tidigare rapporterade 3,7%.

Då tillväxten i hög grad reflekterar en återhämtning från den djupa lågkonjunkturen, och då mer specifikt hela 2,6 av de 4,6 procentenheterna i tillväxt reflekterar lagerförändringar så är det inte troligt att tillväxten håller sig så här hög särskilt länge. Dock är ändå utsikterna för tillväxt i Sverige ändå bättre än i de flesta andra EU-länder och i till exempel USA (särskilt då om alliansen blir omvald).

Varför är då tillväxten så hög? Dels handlar det om att svenskt näringsliv är mer cykliskt än i andra länder, vilket är varför det svenska BNP-fallet under lågkonjunkturen var större än EU-genomsnittet och också då varför BNP-tillväxten nu är högre än genomsnittet.

Men det handlar också om att regeringens jobbpolitik ger effekt. Jämför man med andra EU-länder med relativt hög tillväxt så ser vi att den mest cykliska delen av ekonomin, industrin, hade en mindre ökning än i Tyskland och Finland och klart mindre ökning än i Slovakien. Trots det var BNP-tillväxten något högre i Sverige än i Tyskland och Finland och bara marginellt lägre än i Slovakien. Sverige hade istället starkast tillväxt i tjänstesektorn, just den sektor som teoretiskt kan förväntas påverkas mest en sänkt skatt på arbete (då tjänstesektorn är mer arbetskraftsintensiv medan industrin är mer kapitalintensiv).

Denna rapport ger alltså ytterligare stöd till tesen att den sänkta beskattningen av arbete kombinerat med stramare bidragssystem har haft en positiv effekt på sysselsättningen och tillväxten.