söndag 5 september 2010

Har skattepolitiken varit "progressiv" eller "regressiv"?

Vi hör ofta två olika berättelser om alliansens skattepolitik under den senaste mandatperioden. Alliansens företrädare talar gärna om hur jobbskatteavdraget gynnat låginkomsttagare mer än medelinkomsttagare och medelinkomsttagare mer än höginkomsttagare, medan däremot de rödgröna med Thomas Östros i spetsen talar om "gigantiska skattesänkningar för de allra rikaste". Vem har rätt?

På sätt och vis båda och på sätt och vis ingen av dem. Det väsentliga i sammanhanget är distinktionen mellan inkomstskatten och den totala skatten.

Inkomstskatten har på grund av jobbskatteavdraget blivit mer "progressiv", dvs den har gynnat låginkomsttagare mer än medelinkomsttagare och medelinkomstagare mer än höginkomsttagare. De största skattesänkningarna procentuellt sett har tillfallit personer med riktigt låga inkomster. Men i kronor räknat har värdet av jobbskatteavdraget stigit ända tills månadsinkomsten 30 000 kronor i månaden, varefter den varit oförändrad räknat i kronor och fallit procentuellt sett.

Men däremot har två andra skatteförändringar haft en starkt "regressiv" effekt på skattesystemet. Dels syftar jag nu på förmögenhetsskatten som mer eller mindre per definition enbart uttas av förmögna (Iallafall om man utgår från en statisk analys).

Sen har vi den reform av beskattningen av fastigheter som Kristdemokraterna insisterade på att regeringen skulle genomföra. Då ett tak infördes för den löpande fastighetsbeskattningen och så denna begränsning finansierades genom att reavinstskatten för alla på olika sätt skärptes, så innebär denna reform en betydande skattesänkning för de som ägde dyra fastigheter och en betydande skattehöjning för andra. Och då personer som ägde dyra fastigheter i regel är rätt så rika och då notan för de få undantagsfall som fanns från denna regel begränsades av en riktad begränsningsregel (fastighetsskatten fick uppgå till max 4% av inkomsten) så innebar denna skattereform sänkt skatt för rika och höjd skatt för de fastighetsägare som inte är rika. Detta har naturligtvis en starkt "regressiv" effekt på skattesystemet i stort.

Om vi då summerar den "progressiva" effekten av jobbskatteavdraget och den "regressiva" effekten av slopandet av förmögenhetsskatten och reformen av fastighetsbeskattningen så blir slutsatsen att skattesystemet i stort sett är varken mer eller mindre "progressiv" än tidigare. När de rödgröna försöker antyda eller säger rent ut att jobbskatteavdraget haft en "regressiv effekt" och inneburit "gigantiska skattesänkningar för de rikaste" så har de dock fel, utan det de syftar på är effekten av slopandet av förmögenhetsskatten och reformeringen av fastighetsbeskattningen.