torsdag 12 april 2012

Några fler punkter om handelskonflikten

-Att Handels krav på 4,7% löneökningar (5,5% för yngre), att jämföra med 2,6% för industrin är orimligt torde vara uppenbart.

Kom ihåg att på en fri marknad så bestäms löner av två faktorer: arbetsgivarnas betalningsförmåga och deras möjlighet att rekrytera arbetskraft. Någon branschuppdelad statistik över lönsamhet har jag inte kunnat hitta, men enligt SCB:s nationalräkenskaper utgör totala lönesumman i handeln utgör hela 67% av bruttoförädlingsvärdet, att jämföra med 57% för ekonomin som helhet och 58,5% för tjänstesektorn som helhet, vilket innebär att lönsamheten inom handeln är klart sämre såvida de inte har dramatiskt lägre avskrivningskostnader.

Kom ihåg vidare att arbete inom handeln kräver väldigt lite eller ingen utbildning, vilket tillsammans med det faktum att det finns väldigt många arbetslösa innebär att det knappast finns några rekryteringsproblem. Lägg därtill att handelsanställda i Sverige redan idag har de högsta lönerna i Europa i förhållande till industriarbetare, och det torde vara uppenbart att de om något borde ha lägre, snarare än högre, löneökningar än industrin

-Byggnads har varslat om "sympatistrejk" med motiveringen "Det är självklart för oss som byggnadsarbetare att stötta våra fruar, sambos, döttrar och vänner i deras kamp för en jämställd lön". Tre saker kan noteras om det. För det första anser tydligen inte Byggnads att de många män som arbetar inom handeln förtjänar samma löneökningar, varför skulle de annars använt formuleringen om kvinnor (i olika relationsformer) här?

För det andra så är det inget stöd att göra någon arbetslös, vilket kommer blir effekten för många som arbetar eller vill arbeta inom handeln om Handels krav går igenom. Handeln är tillsammans med hotell- och restaurangnäringen den bransch som anställer högst andel yngre. Att Sverige har en hög arbetslöshet just bland yngre beror till stor del på att Handels (och liknande fack) varit så "framgångsrika" i tidigare avtalsrörelser. Handels orimligt höga lönekrav är därför i praktiken ett krav på att öka arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten i synnerhet.

För det tredje kan det angående könsaspekten noteras att byggbranschen är den kanske mest mansdominerade branschen i Sverige samtidigt som byggnadsarbetare är förhållandevis högavlönade. Om högre relativa löner i branscher med hög andel kvinnor är så viktigt borde vi se till att ordentligt sänka byggarbetarnas löner. Menar Byggnads allvar med sitt tal om att kvinnors löner bör höjas relativt mäns så är det nämligen en träffsäkrare metod än högre löner i handeln eftersom andelen män är högre i byggbranschen än andelen kvinnor i handeln.

Med tanke på att det finns miljoner arbetslösa byggarbetare i exempelvis Spanien, Irland och Baltikum så är det knappast några problem att få tag på arbetskraft även med mer "jämställda" löner i byggbranschen. På så sätt får vi lägre boendekostnader, ökat bostadsbyggande (vilket skulle lösa bostadsbristen i storstadsområdena) och,viktigast av allt om vi accepterar Byggnads ideologi, få "en mer jämställd arbetsmarknad".