lördag 28 januari 2012

Sjöstedt borde lära sig vad "strukturellt underskott" är

Den "hetaste" politiska frågan under senare tid har märkligt nog blivit om Sverige ska delta i den så kallade europakten. Regeringspartierna säger klart ja, Miljöpartiet och Socialdemokraterna säger i princip ja, men bara om vissa villkor uppfylls medan Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna säger blankt nej.

Själv är jag förvånad över att det blivit en sådan debatt om en sådan objektivt oviktig fråga. Deltagandet innebär nämligen inte att euron införs som valuta och det innebär inte att Sverige får rösträtt vid beslut. Däremot ska svenska politiker få delta i vissa möten. Huruvida Sverige binds av budgetregler råder det olika tolkningar om (Regeringen och S hävdar att det inte är så, medan V och SD hävdar att det är så) men även om det är så påverkar det inte Sverige i praktiken eftersom strängare varianter av såna budgetregler redan införts ensidigt här i Sverige. I europakten anges ett mål på ett strukturellt underskott på 0,5% av BNP medan de svenska budgetreglerna innebär ett mål om ett överskott över konjunkturcykeln på 1% av BNP.

Just eftersom inget av nämnvärd betydelse kommer att hända har, och det hela mest tycks handla om att partierna ska markera symboliskt sin inställning till EU har jag hittills inte brytt mig om att kommentera det. Att jag nu gör det beror på att jag fann den okunnighet som Vänsterpartiets nye partiledare Jonas Sjöstedt uppvisade i en debattartikel i ämnet så roande.

Trots att det som sagt är så att existerande svenska budgetregler faktiskt är strängare än europaktens så hävdar Sjöstedt att det motsatta är fallet med följande argument:

"Bland annat får varje lands årliga strukturella budgetunderskott vara max 0,5 procent. Balansen ska alltså gälla varje enskilt år, till skillnad från i Sverige där reglerna om balans gäller över konjunkturcykeln. Europaktens budgetregler omöjliggör därför en konjunkturutjämnande politik och skulle sannolikt förstärka den recession som redan har drabbat flera länder.

I Sverige har vi automatiska stabilisatorer som kompenserar i perioder av lågkonjunktur. Arbetslöshetsförsäkringen och andra delar av välfärdssystemet gör att människors privatekonomier försämras mindre än annars och därigenom kan aktiviteten i ekonomin i stort hållas uppe. Europaktens automatiska mekanismer fungerar åt rakt motsatt håll – i lågkonjunktur ska de ge nedskärningar."

Men strukturellt budgetunderskott är enligt gällande definition det som är oberoende av konjunktursvängningar till skillnad från ett konjunkturellt underskott som beror en konjunkturnedgång. Om underskottet ökar eftersom att "automatiska stabilisatorer" (något som även inbegriper lägre skatteintäkter) aktiveras är detta per definition ett konjunkturellt underskott och inget som påverkar det strukturella underskottet och därför inte tvingar fram några nedskärningar.

Strukturell balans är därför nästintill synonymt med balans över konjunkturcykeln, med den möjliga skillnaden att enligt vissa tolkningar så är strukturell balans det som råder vid konjunkturtoppen vilket är en mindre strikt definition än genomsnittet för hög- och långkonjunktur. Sjöstedts påstående om att formuleringen om strukturellt underskott är striktare än balans över konjunkturcykeln vittnar därför om en häpnadsväckande okunnighet då det i den mån någon skillnad existerar faktiskt är tvärtom.