torsdag 19 januari 2012

MUF:s förakt för abstrakt tänkande

MUF har meddelat att man nu vill  "färre grubblerier över vad döda gamla överklassgubbar från andra århundraden tyckte och tänkte - oavsett om de var poeter, filosofer eller författare.". Istället bör man fokusera på "de samhällsproblem som unga möter idag".

Om vi för tillfället bortser från den fåniga retoriska tvisten om "döda gamla överklassgubbar" (går det bra att lyssna på till exempel döda gamla överklasstanter?) så är MUF:s misstag är att man får det till att vara en konflikt mellan att lära sig abstrakta principer och att ta sig an dagens problem.

Förmågan till abstrakt tänkande är just vad som skiljer människan från djuren- och det har varit de mest abstrakta tänkarna som legat bakom de idémässiga och vetenskapliga framsteg som mänskligheten gjort. Abstrakt tänkande är en förutsättning för framsteg. Det innebär självfallet inte att vi ska strunta i nuet och de konkreta problem som existerar i vårt samhälle-tvärtom är syftet med det abstrakta tänkandet att bättre kunna förstå hur de bäst kan hanteras.

Genom teoretisk filosofi och vetenskapsteori förstår vi bättre hur vi ska nå den samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga kunskap som behövs för att nå framsteg. Genom faktiskt tillämpande av de principerna i vetenskaperna når vi sedan kunskap om hur vi bäst kan uppnå våra mål. Och genom praktisk filosofi kan vi bättre förstå hur vi bör använda denna kunskap givet de målkonflikter som existerar.  Läs mer om detta i Ayn Rands (som jag hoppas det går bra även för MUF:are att läsa då hon inte var en gubbe) anförande Philosophy-Who Needs It? .

Det finns alltså ingen motsättning mellan att läsa och analysera vad filosofer, ekonomer och andra som ägnar sig åt abstrakt tänkande (oavsett om de var gamla överklassgubbar eller ej) och att försöka komma fram till hur samhällsproblem kan lösas. Tvärtom ger det förra bättre förutsättning för att lösa det senare. Vad MUF nu i praktiken säger är att politiken bör bli ännu principlösare, godtyckligare och mer osammanhängande än vad det redan är-när problemet tvärtom är att politiken redan präglas av det i alltför hög grad.