torsdag 2 september 2010

Framförallt de rödgrönas budget är underfinansierad

Nu är det som bekant valtider och som vanligt i såna tider så strör politikerna "valfäsk" omkring sig i hopp om att vinna de mittenväljare som avgör valet. Samtidigt hävdar båda sidor att de värnar sunda statsfinanser.

I själva verket är det inte riktigt sant. Förvisso är de svenska statsfinanserna i utgångsläget så starka så de lär ändå förbli starkare än i de flesta andra industriländer, men framförallt den rödgröna budgeten kommer att försvaga dem mer än vad som påstås.

Dels handlar det om att de beräkningar för reformutrymme som Anders Borg producerat bygger på en synnerligen optimistisk tillväxtprognos. Regeringens tillväxtprognos är mer optimistisk än någon privat prognosmakares och då skulle jag ändå säga att även dessa förmodligen i de flesta fall är för optimistiska. Det är förstås inte helt omöjligt att den kan slå in, men inte så troligt.

Det andra problemet är att förslagen utgår ifrån vad ekonomer brukar kalla en "statisk analys". Med det menas att det antas att förslagen inte påverkar beteende. Detta är rimligt i vissa fall som exempelvis vad gäller frågan om skatt på pension, medan det däremot inte är rimligt när det gäller exempelvis skatt på arbete. Det är förvisso i princip omöjligt att i dynamiska analyser (analyser som utgår ifrån att förslag påverkar beteende) exakt kvantifiera hur stor beteendeförändringen, vilket är varför såna sällan används i såna här sammanhang, men man bör iallafall räkna med en viss effekt av exempelvis förändringar av beskattningen på arbete och bidragsförändringar. Följden av det är att man bör räkna på ett mindre "reformutrymme" i den mån man har med förslag som har negativa beteendeeffekter, medan man däremot kan räkna med ett större "reformutrymme" om man har med förslag som har positiva beteendeeffekter.

Detta är en insikt som framförallt har följder för de rödgrönas budget. Med omfattande skattehöjningar på arbete kombinerat med "generösare" a-kassa och sjukförsäkring så kommer deras budget att innebära en minskad sysselsättning och ökat utanförskap. Det innebär att skatteintäkterna kommer att vara lägre och utgifterna högre än vad de rödgröna räknar med.

Även regeringens budget påverkas av det fast i mindre omfattning. Regeringens förslag innehåller inga skattehöjningar på arbete eller några höjda bidrag, men det innehåller åtminstonde för nästa år inga sänkningar heller.

Dock så kommer skattehöjningen på alkohol och tobak som regeringen -liksom de rödgröna- föreslår att ha negativa beteendeeffekt i form av att den legala försäljningen i Sverige av dessa varor lär sjunka. Huruvida det sker genom att folk dricker, röker och snusar mindre eller om det sker genom ökad illegal och legal införsel eller genom ökad hembränning spelar mindre roll, för poängen är att skatteintäkterna i vilket fall som helst kommer att bli lägre än de 1,8 miljarder som den statiska analysen utgår ifrån.

Även alliansens budget kommer alltså vara underfinansierad dels på grund av överoptimistiska prognoser om tillväxten och dels genom de negativa effekterna av den höjda beskattningen av alkohol och tobak. Dock blir den inte lika underfinansierad som den rödgröna budgeten som förutom de problem som alliansens budget har dessutom även räknar med för höga skatteintäkter och för låga utgifter eftersom de inte tar hänsyn till de negativa följderna av den höjda beskattningen av arbete och höjningarna av a-kassa och sjukpenning.