Om den i dag höga KPI-inflationen mer påtagligt påverkar olika aktörers långsiktiga inflationsförväntningar och lönebildningen kan penningpolitiken behöva stramas åt mer än i huvudscenariot i den penningpolitiska rapporten
Saken är ju dock den den nuvarande höga KPI-inflationen är ett resultat av räntehöjningarna då räntor är en del av KPI. Och enligt den senaste rapporten var av KPI-inflationen på 3,3% hela 1,8 procentenheter eller mer än hälften räntehöjningar.
Så om det är så som Riksbanken påstår att högre KPI-inflation höjer inflationsförväntningarna och om det är så att högre inflationsförväntningar höjer inflationen långsiktigt och givet att högre räntor på kort sikt höjer KPI-inflationen då följer att högre räntor inte bara på kort utan även lång sikt höjer inflationen och att "stramare" penningpolitik i form av högre räntor därmed är kontraproduktivt.
Nu anser jag i och för sig att teorin att räntehöjningar höjer inflationen är felaktig, men givet att Riksbanken indirekt framför den så är deras slutsats att det ändå krävs för att sänka inflationen något av ett logiskt självmål.
