Nationalekonomisk inkompetens om jobbskatteavdrag

Jag ser via ekonomistas att I Nationalekonomisk debatt hävdas från ekonomerna Che-Yuan Ling, Karin Edmark, Eva Mörk och Håkan Selin att det inte går att utvärdera effekterna av jobbskatteavdraget eftersom det införts "lika för alla", vilket då innebär att det inte finns någon kontrollgrupp hävdas det.

Det finns så många fel med den analysen att jag knappt vet var jag ska börja. Men jag gör ett försök. Till att börja med måste det konstateras att eftersom det finns andra, mer eller mindre okvantifierbara faktorer som påverkar kan man aldrig säkert fastställa exakt hur mycket en viss faktor förändrat exempelvis den totala sysselsättningen.

Det enda vi vet säkert är att ekonomisk teori säger att folk annat lika ser högre inkomst som positivt, varpå det följer logiskt att om man gör något mer lönsamt då kommer folk bli mer benägna att göra det, och eftersom jobbskatteavdraget gör arbete mer lönsamt så följer det att jobbskatteavdraget gör folk mer benägna att arbeta.

Men även om man inte kan säkert fastställa den exakta effekten så går det att med olika metoder uppskatta en ungefärlig effekt. Exempelvis kan man kolla på Sveriges relativa prestation i förhållande till andra länder när det gäller sysselsättningen före och efter reformen, man kan jämföra den faktiska sysselsättningen med den förväntade givet demografiska förändringar. En annan sak man kan kolla på är i vilken mån sysselsättningsökningen beror på ökat arbetskraftsdeltagande, ökad befolkning eller lägre arbetslöshet då jobbskatteavdraget främst kan förväntas öka sysselsättningen genom högre arbetskraftsdeltagande

Förutom såna makrojämförelser göra jämförelser på en mer mikroorienterad nivå. För tvärtemot vad som påstås av författarna* är det inte så att alla fått lika jobbskatteavdrag. Personer äldre än 64 har fått dubbelt jobbskatteavdrag. Mycket riktigt ser vi att de ökat sin sysselsättningsgrad mer.

Medan sysselsättningsgraden i gruppen 15-64 steg från 74,1% till 75,6% mellan andra kvartalet 2006 och andra kvartalet 2012 så steg den i gruppen 65-74 från 10,1% till 13.2%. under samma period. Detta kan troligen delvis tillskrivas att personer som är närmare 65 ökat i antal mer än personer som är närmare 74 (SCB:s arbetsmarknadsstatistikdatabas gör ingen åtskillnad på 1- eller 5-årsklasser, tyvärr) men det är också en indikation på att jobbskatteavdraget haft effekt.

I regeringens utvärdering av avdragets effekt så kollar man också bland annat på hur sysselsättningen utvecklats för 66-åringar relativt 64-åringar och det visar sig att den ökat klart mer för 66-åringar.

Det faktum att regeringen gjort en utförlig utvärdering på 70 sidor baserat på såväl teori som mikro- och makroindikatorer visar för övrigt att det är nonsens att det inte skulle gå att utvärdera jobbskatteavdraget. Artikelförfattarna kanske inte håller med utvärderingens metoder eller slutsatser men i så fall bör de ange vad felet eller felen med den var, istället för att bara ignorera den.

*=författarna noterar på sidan 10 intressant nog att personer som är äldre än 64 fått högre avdrag, men trots att de i övrigt klagar på att påstådd likhet skulle göra utvärdering omöjligt, så använder de här häpnadsväckande nog olikheten som ett argument för att inte ta med äldre!