Men om regeringen inte gör något då?

Stefan Ingves och resten av riksbanksstyrelsen föll då för det inre och yttre trycket att sänka räntan. Det var väntat att de skulle sänka, men kanske inte just vid detta möte.

Vi har ju de senaste dagarna sett hur nästan alla som uttalat sig i media, inklusive både Dagens Nyheters och Aftonbladets ledarsidor, kräva en räntesänkning. Ett delvis undantag var Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv som i morse i en diskussion med Karl-Petter Thorwaldsson från LO pekade på riskerna för ökad skuldsättning. Thorwaldsson avfärdade det med att regeringen borde vidta åtgärder mot det.

Det kan man i och för sig delvis hålla med om. Den åtgärd som Fölster nämnde, sänkt kapitalskatt kombinerad med begränsade möjligheter att göra avdrag för skuldräntor skulle också ha effekten att dämpa skuldtillväxten utan att stärka kronan.

Men vad gör man om regeringen inte vill eller kan (pga att de är i minoritet i riksdagen) göra något då? I så fall duger det inte att säga att den istället borde göra någonting, för det är inte ett alternativ. Alternativen är därför att hålla hög ränta även om det på kort sikt är sämre för tillväxten eller att sänka den för att stimulera tillväxten kortsiktigt men till priset av framtida problem. Med tanke på hur vi sett att överskuldsättning skadar ekonomier i såväl USA som Europa borde det senare framstå som det sämre alternativet.