Idag och igår har oppositionspartierna presenterat sina "skuggbudgetar". Nedan framgår hur mycket högre skatter de föreslår för nästa år (netto) jämfört med regeringen:
Vänsterpartiet 94 miljarder
Miljöpartiet 31 miljarder
Socialdemokraterna 28/16 miljarder
Sverigedemokraterna 10 miljarder
Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna förespråkar alla att vissa skatter ska vara lägre än regeringen föreslår men skattehöjningarna överstiger alltså med bred marginal skattesänkningarna, allra mest för Vänsterpartiet, minst för Sverigedemokraterna.
Socialdemokraternas enda skattesänkning är något som formellt inte betraktas som en skattesänkning, nämligen slopad andra sjuklönevecka men som är det i praktiken då det är att betrakta som en skatt att tvinga arbetsgivare att betala sjuklön. Den är dock väldigt liten jämfört med de 30 miljarder i bruttohöjningar av skatter de föreslår. En av Vänsterpartiets "skattesänkningar" är något som endast formellt är en skattesänkning. sänkt skatt på förtidspension, föräldrapenning och sjukpenning något som med tanke på att de inkomsterna är bidrag dock snarare bör betraktas som en bidragshöjning.
Att jag skriver 28/16 miljarder för Socialdemokraterna beror på att de samtidigt säger att de är emot att ett femte jobbskatteavdrag införs men att de har redan nu säger att de inte tänker riva upp det. 28 miljarder är då om man räknar med att de säger nej till jobbskatteavdraget, 16 miljarder om man betänker att de samtidigt säger sig acceptera det
Ny attack mot hemundervisande familj i Norge (engelsk text)
-
What should have been a happy homecoming to Norway for Leif and Terese
Kristiansen turned into a parent’s worst nightmare when the Barnevernet
(Norway’s c...
3 kommentarer:
Offentliga utgifter har ökat med i snitt 50 miljarder kronor per år, varje år under alliansregeringen. Hittar inte de siffrorna på SCB nu, men du kan nog bekräfta det. I det perspektivet är skillnaderna mellan partiernas föreslagna skattehöjningarna små.
Att det skulle ha ökat så mycket tvivlar jag starkt på även i nominella termer. Än viktigare är att det är skillnad på ökningar relaterad till att ekonomin växer i nominella termer, något som inte innebär en ökad utgiftsbörda, och ökningar relativt ekonomin, något som endera innebär högre skatter eller underskott.
De ökningar av utgiftstrycket som föreslås motsvarar 0,3% (SD), 0,5-0,9% (S), 1% (MP) respektive 3% (V) av nettonationalprodukten.
Den offentliga konsumtionens utgiftstryck har för övrigt som konstaterades i ett tidigare inlägg ökat, men det övervägs mer än väl av att bidragens utgiftstryck sänkts.
Skicka en kommentar