Sänkt restaurangmoms har stor positiv sysselsättningseffekt

Martin Flodén på ekonomistas hävdar att sysselsättningseffekterna av sänkt restaurangmoms blir mindre än vad som antas i regeringens utredning eftersom erfarenheten från Finland sades varit att bara en tredjedel av momssänkningen gick till sänkt pris, och beräkningarna av positiv sysselsättningseffekt förutsätter lägre priser. Detta är dock felaktigt av 3 skäl.

För det första kan ingen egentligen med säkerhet fastställa vad den exakta sysselsättningseffekten av sänkt restaurangmoms, eller för den delen någon annan skattesänkning, eftersom många av de fakta som avgör det (beslutsunderlaget för alla faktiska restaurangägare exempelvis) inte är kända.

Det vi däremot säkert vet är att detta är en arbetskraftsintensiv bransch som i högre grad än andra värvar arbetskraft från grupper som har svårt att ta sig in i arbetsmarknaden, så därför finns det anledning att tro att effekten i termer av att minska utanförskapet och höja sysselsättningen är större än för de flesta andra tänkbara skattesänkningar.

För det andra är det inte sant att en ökning av sysselsättningen förutsätter lägre priser. Det är ett sätt som det kan åstadkommas, men inte det enda . Om bruttomarginalen höjs blir det nämligen givet en viss volym mer lönsamt att exempelvis ha längre öppettider, eller att ha en större personalstyrka när man har öppet. Vissa skulle angående det senare kanske invända att om personerna inte behövs vid 25% moms då kommer de inte att behövas vid 12% moms om det inte är fler kunder, men det bortser från att om man har en större personalstyrka kommer köer och väntetider bli kortare vilket kommer att locka fler kunder.

Dessutom innebär högre bruttomarginaler att färre restauranger går i konkurs, och att det blir lönsamt att starta fler.