Ett argument som vissa Israelvänner ibland använder är att Israel utsätts för dubbla måttstockar där man bedöms mycket hårdare för sina handlingar, till och med jämfört med diktaturer.
Det är ett i grunden korrekt argument som faktiskt även jag ibland använder, även om jag ser det som problematiskt att det ofta tycks underförstått medge att Israel är en skurkstat likt diktaturerna. Förre Kd-ledaren Alf Svensson, använde också nyligen det argumentet när han likt mig tidigare påpekade att vissa föredrar diktaturen Kina framför demokratin Israel, något som nu Björn Lindgren, det manliga språkröret för Miljöpartiets ungdomsförbund Grön Ungdom, svarar på.
Björn Lindgrens argument kan verka övertygande för folk som inte tänker igenom det hela, men är vid närmaste granskning alla helt falska och missvisande.
Dels så är det så att Israel inte begått något fel, annat än att möjligen i allt för hög grad gett efter för utländska krav på eftergifter som Lindgrens meningsfränder bidragit till. Eftersom Israel är det friaste landet har de större rätt till de omtvistade områdena än förtryckargrupperna Fatah/palestinska myndigheten och Hamas.
Allra mest skrattretande är när Lindgren försöker säga att Israel enligt Freedom House inte är ett fritt land eftersom visserligen betecknar organisationen Israel som ett fritt land, men de gör inte samma bedömning av det ockuperade Västbanken. Även om vi nu bortser från att detta är ett auktoritetsargument så är saken dock den att anledningen till att delar av Västbanken får den bedömningen är att de huvudsakligen kontrolleras av den Palestinska myndigheten som utövar förtryck där. Kritiken som bör riktas mot Israel är därför den motsatta mot vad Lindgren vill komma med, de borde aldrig ha låtit sig pressas av omvärlden till att skapa den korrupta terrordiktatur som kallas för "den palestinska myndigheten".
Och att säga att vi bör vara extra kritiska mot Israel för att de är starka är också löjligt särskilt när det ställs mot en bedömning av Kina med tanke på att Kina är en av världens stormakter med och med tanke på hur "palestina" har stöd av nästan hela världen bakom sig. Och kanske än viktigare är att "svaghet" knappast är en grund för sympati. Eller anser Lindgren att vi därför bör sympatisera med de svaga och marginaliserade nazistgrupperna i Sverige?
Kanske allra mest avslöjande är dock att Lindgren skriver uttryckligen att vi bör ställa högre krav på diktaturer än på demokratier. Hade det helt enkelt handlat om att man bör ställa högre krav på ett land för att få kalla sig för demokrati än att få kalla sig för diktatur så hade det förvisso varit rimligt. Men här handlar det om att diktaturer just eftersom att de är diktaturer ska accepteras göra saker som demokratier inte tillåts göra. Lindgren vill alltså att diktaturstatus ska vara något som belönas och ger en extra rättigheter.
En mer rationell hållning hade varit att bedöma handlingar lika oavsett vem som utför dem (dock inte oavsett sammanhanget där de utförs) men att ändå i slutbedömningen om vem som främst bör attackeras vara hårdast mot de som totalt sett är värst.
Lindgrens artikel illustrerar alltså vänsterns verkighetsförakt och moraliska depravering på ett mycket tydligt sätt.
Ny attack mot hemundervisande familj i Norge (engelsk text)
-
What should have been a happy homecoming to Norway for Leif and Terese
Kristiansen turned into a parent’s worst nightmare when the Barnevernet
(Norway’s c...