Svensk tillväxt högre än väntat

Som väntat föll svensk tillväxt enligt de preliminära beräkningarna tillbaka under andra kvartalet, ,men var med 5,3% jämfört med ifjol ändå klart högre än väntat. Fast det som verkligen förvånade var att ökningen var så mycket som 1% jämfört med förra kvartalet, vilket motsvarar en årstakt på 4%.

Annan statistik inklusive inköpschefsindexen har antydit en klart svagare utvecklingen. En förklaring är att BNP-siffrorna inte tar hänsyn till den försvagning av Sveriges terms of trade (importpriser relativt exportpriser) som skett. En annan är att den andra statistiken inte på motsvarande sätt justerade för kalendereffekter (det var fler helgdagar än ifjol då påsken inföll i april istället för mars).

Men även justerat för terms of trade så var tillväxten jämfört med ifjol, klart över 4%. Det är väldigt starkt jämfört med de andra länder som publicerat andra kvartalets BNP hittills, som USA och Storbritannien som knappt haft någon tillväxt alls i justerade termer. Svensk tillväxt lär också ha varit högre än i något annat EU-land, förutom kanske något av de baltiska länderna.

Detta visar på de positiva effekter som regeringens utbudspolitik med sänkta skatter haft. Vissa keynesianer har försökt hävda att en inflationistisk penningpolitik under krisen skulle ha legat bakom det, men det håller inte då andra länder med minst lika inflationistisk politik under krisen, exempelvis då USA och Storbritannien haft en svagare utveckling. Sedan början av 2010 då tillväxten verkligen tog fart har penningpolitiken dessutom varit tvärtom väldigt stram då penningmängdstillväxten varit strax under noll och då konsumentprisinflationen varit den lägsta i EU förutom Irland (och den har också varit klart lägre än i USA). Hade tillväxten varit efterfrågedriven hade inte prisökningarna varit så låga.