Sänkta bolagsskatt bäst för konkurrenskraften

Lars Oxelheim från Institutet för Näringslivsforskning diskuterar frågan om hur Sverige ska bli mer konkurrenskraftigt, men kommer märkligt nog inte med några fler förslag än att öka anslagen till myndigheten Invest in Sweden, samt att verka för att statsstödsreglerna inte luckras upp i EU.

Det senare håller jag i och för sig med om, men det representerar ju ingen förbättring utan bara ett förhindrande av försämring. Och Invest in Sweden gör knappast någon större skillnad. Om Sverige inte har ett attraktivt investeringsklimat så kommer företag inte att investera här oavsett hur många broschyrer som skickas ut. Har Sverige däremot ett attraktivt klimat då kommer företagen (som naturligtvis själva undersöker var det är lönsammast att investera) att investera här hursomhelst.

Och det kanske effektivaste sättet att stärka konkurrenskraften är genom att sänka bolagsskatten. Erfarenheter från Irland och flera östeuropeiska länder visar att detta är det kanske effektivaste sättet att locka till sig företag. Selektiva statsstöd kan kanske i enskilda fall vara ännu mer lockande, men detta sker till priset av högre skatt för andra företag, något som skrämmer bort eller försvagar dessa. Och eftersom detta snedvrider konkurrensen så är detta samhällsekonomiskt mindre effektivt.

Även om sänkt bolagsskatt är det effektivaste sättet att dra till sig investeringar, så finns det även andra skattesänkningar som skulle göra nytta, framförallt då sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt statlig inkomstskatt. Dessa andra skattesänkningar skulle i andra avseenden skapa ännu fler positiva effekter än sänkt bolagsskatt. Sänkt bolagsskatt stimulerar mer specifikt kapitalinvesteringar (eller mao efterfrågan på kapitalvaror) medan sänkta arbetsgivaravgifter mer specifikt ökar efterfrågan på arbetskraft samtidigt som sänkt statlig inkomstskatt mer specifikt ökar utbudet av högproduktiv arbetskraft.