onsdag 3 oktober 2012

(S)-budget skulle inte ge högre finansiellt sparande

Socialdemokraterna kritiserar regeringen för att den "bryter mot överskottsmålet" genom "ofinansierade skattesänkningar".  Detta är dock fel av flera skäl.

För det första så finns det skäl att ifrågasätta berättigandet av ett överskottsmål när svensk statsskuld är så pass låg som den är nu och staten faktiskt har en positiv finansiell nettoförmögenhet. Att räntenivåerna är så pass löjligt låga som nu, med en femårsränta på endast 0,81% i skrivande stund, vilket i reala termer är negativ ränta, gör det ännu mer oberättigat för staten att samla pengar på hög.

För det andra så är skattesänkningarna och utgiftsökningarna i princip redan finansierad genom den automatiska utgiftsminskningsmekanism som jag diskuterat här, och som förre LO-ekonomen Sandro Scocco senare diskuterade på SvD Brännpunkt.

För det tredje utgår S-budgeten från en orealistisk statisk analys av effekten av förändringar av skatter och utgifter, där dessa förändringar inte antas förändra folks beteende. Utgår man istället från en mer realistisk dynamisk analys där man erkänner att det kommer att förändra beteendet då ser vi att Socialdemokraternas förslag om höjda arbetsgivaravgifter, höjd restaurangmoms och utebliven sänkning av bolagsskatten (de har visserligen med en mindre sänkning av procentsatsen men den finansieras helt med skärpta avdragsregler, så det blir ingen nettosänkning) kommer att göra det mindre attraktivt att investera och anställa i Sverige, vilket sänker efterfrågan på arbetskraft, samtidigt som utbudet också minskas genom höjd a-kassa.

Att jobbskatteavdraget fasas ut för höginkomsttagare innebär en de facto höjning av deras marginalskatt vilket kommer minska deras vilja att arbeta i Sverige.

S-förslaget om höjd alkoholskatt kommer vidare leda till att ännu fler far och köper alkohol i framförallt Tyskland samtidigt som färre från Norge och Finland kommer och handlar här, något som kommer att inte bara ge färre jobb vid och lägre vinst för Systembolaget (lägre vinst drabbar naturligtvis bolagets ägare staten) utan också drabba svenska bryggerier då såväl svenskar som norrmän och finländare lär bli mer benägna att välja utländskt öl om de handlar utomlands.

Ser man på de dynamiska effekterna av de omfattande socialdemokratiska skatte- och bidragshöjningarna så är det därför sannolikt att budgetbalansen faktiskt blir svagare. Men inte på grund av att folk fått lättnader utan för att tillväxten blir lägre och arbetslösheten högre.

Det regeringen kan kritiseras för är i stället som jag konstaterade i föregående post att man sänker skatterna för lite. Men Socialdemokraternas politik med högre skatter gör att de har en ännu sämre hållning än regeringen.