Vad handelskonflikten och "löneökningar i kronor, inte procent" innebär

En strejk i detaljhandeln rycker allt närmare nu då Handelsanställdas förbund (Handels) vägrar ge upp sina krav på långt högre löneökningar än andra, cirka 4,5% mot de 2.6% som andra fått.

Ett argument som ofta framförs av de som försvarar Handels är att i själva verket är inte Handels krav så mycket högre än andras. Eftersom anställda i handeln har lägre löner i utgångsläget skulle en procentuellt lika ökning innebära lägre ökning räknat i kronor. Det Handels gör är, hävdas det, är (om man bortser från den "jämställdhetspott" de kräver utöver lika stor löneökning i kronor) kräva samma löneökningar i kronor som andra branscher. Och när man köper varor och tjänster eller betalar räkningar så betalar man i kronor, inte i procent, hävdas det.

Det är förstås sant att man betalar utgifter i kronor. Men eftersom personer med högre inkomst har högre utgifter också så innebär inflationen (vanligen) att deras utgifter också stiger mer i kronor. Den spontana reaktionen på det påpekandet från anhängarna av kravet att räkna löneökningar i kronor är nog förmodligen att det att höginkomsttagarna inte borde klaga eftersom det innebär att de ändå kan köpa mer.

Men den bakomliggande premissen resonemanget att höginkomsttagare inte borde vara missnöjda över försämringar eftersom de ändå tjänar mer är att egentligen borde alla ha samma lön. Och på lång sikt kommer lika löneökning i kronor mycket riktigt att innebära att alla som arbetar kommer få nästan exakt samma lön. Den dag inflationen höjt genomsnittslönen till 1 miljon i månaden så kommer några få tusen i skillnad vara i princip ingen skillnad alls.

Bakom Handels lönekrav och "löneökningar ska räknas i kronor" argumentet ligger alltså en radikal socialistisk ideologi om att alla ska ha samma lön, något som naturligtvis skulle vara förödande för ekonomin. Vi får därför hoppas att det Handels får igenom så lite som möjligt av sina krav, men tyvärr finns det skäl att tro att de får igenom det mesta.