Feghet är moderaternas främsta problem-inte Sofia Arkelsten

Oro över fallande opinionssiffror efter det att (S) bytt ut Håkan Juholt mot Stefan Löfven har då fått Reinfeldt att byta ut Sofia Arkelsten mot Kent Persson i posten som Moderat partisekreterare, vad kan man säga om det?

Det första man kan säga är att orättvist att ge Arkelsten skulden för opinionstappet, precis som det hade varit orättvist att ge henne äran för den tidigare uppgången. Upp-och nedgången var båda relaterade till saker som hände inom (S), inte vad Arkelsten gjorde.

Den viktigaste poängen är dock att det grundläggande problemet som gör att Moderaterna med rätta nu betraktas som idélösa (egentligen är de som jag diskuterar nedan dock inte egentligen idélösa, de saknar bara mod att stå för sina idéer) förvaltare är att sedan regeringen i förra valet förlorade den egna majoriteten i riksdagen blivit fega. Eftersom oppositionspartierna är för det mesta enade vurmare för höga skatter (undantagen var att Miljöpartiet gick med på att släppa igenom den sänkta restaurangmomsen och att Sverigedemokraterna sa nej till de rödgrönas förslag om höjd alkoholskatt) så är det väldigt svårt för regeringen att få igenom skattesänkningsförslag som ett femte jobbskatteavdrag eller höjd brytpunkt/skiktgräns för statlig inkomstskatt.

Att de 4 högskattepartierna Mp, V, S och SD har majoritet är i och för sig det grundläggande problemet, men Moderaternas svar på detta är också fel. Tydligen så ser nämligen regeringen någon slags prestige i att låtsas som att de är en majoritetsregering och därför så har de börjat ljuga om varför de inte föreslår de inkomstskattesänkningar de tidigare utlovat och hävda att den svaga europeiska ekonomin förhindrar det trots att de 2008, när den europeiska ekonomin var ännu svagare, valde motsatt strategi med extra stora skattesänkningar.

Det hade varit mycket bättre om de ärligt lagt fram de önskvärda skattesänkningsförslagen, försökt förhandla med något av högskattepartierna för att se om de kan gå med på det i utbyte mot någon acceptabel eftergift. Och om det inte fungerar så borde de iallafall argumentera för förslagen och klandra oppositionspartierna för att de skadar landet genom att blockera dessa tillväxtfrämjande skattesänkningar.

Det är trots allt vad politiska ledare normalt sett gör. Barack Obama exempelvis avstår inte från att argumentera för och lägga förslag han vet kommer blockeras av republikanerna i kongressen. Inte avstår han från , liksom tidigare presidenter inte avstod från, att argumentera för förslag på grund av någon irrationell vilja att skapa illusionen att han kan driva igenom allt han vill driva igenom. 

Genom att fegt, på grund av någon löjlig tro att deras prestige ligger i att de måste låtsas att de fortfarande är en majoritetsregering, avstå från att driva skattesänkningar skickar de budskapet till väljarna att även de tror att det är fel med skattesänkningar. Och varför ska någon stödja partier som skickar budskapet att den egna politiken är fel?

Såvida inte Kent Persson inser det, något jag tyvärr starkt tvivlar på, och driver frågan i sina samtal med Reinfeldt och Borg kommer tillsättandet av honom till partisekreterarjobbet inte innebära någon förbättring vare sig för Moderaterna eller landet.