torsdag 7 november 2013

Extremvänstern inte bara hot mot sverigedemokrater

Som ni säkert hört så lyckades en 60-årig kommunistisk kvinna (som här sjunger en hyllningssång till Fidel Castro) slänga en tårta i SD-ledaren Jimmie Åkessons ansikte. Att få en tårta i ansiktet är inte i sig särskilt farligt, Åkesson riskerar inte att dö av det, eller ens skadas nämnvärt. "Skadan" är mest symbolisk-fast jag misstänker att om hon som gjorde det vill skada SD är det kontraproduktivt då de flesta ogillar den typen av metoder.

Och incidenten är också något av en symbol för den omfattande förföljelse som vänsterextrema "autonoma" grupper som AFA, Syndikalistiska Ungdomsförbundet och Revolutionära Fronten riktar mot sverigedemokratiska företrädare, de flesta av vilka till skillnad från Åkesson inte har tillgång till Säpos livvakter.

Men det är inte enbart sverigedemokrater eller för den delen företrädare för mer extrema nationalistgrupper som Nationaldemokraterna eller Svenskarnas Parti som drabbas av extremvänsterns terrormetoder. Även företrädare för borgerliga partier, liksom [Klassiskt] Liberala partiet. Då dessa partier inte vill ha mer, utan snarare om något mindre invandringsrestriktioner så är extremvänsterns våld inte enbart något som drabbar personer som är emot invandring.

Även dessa attacker motiveras delvis av vad de själva upplever är "antirasism". För många inom vänstern är nämligen krav på lägre skatter och bidrag att betrakta som rasism eftersom välfärdsstaten omfördelar från vita/svenskar till svarta/invandrare I en kolumn förra veckan så hävdade exempelvis världens mest inflytelserika vänsterekonom, Paul Krugman, att motstånd mot en omfattande välfärdsstat bland vita republikanska väljare i hög grad motiveras av ett rasistiskt baserat motstånd mot att hjälpa fattiga svarta. Då utomeuropeiska invandrare i Sverige precis som svarta i USA har klart lägre inkomster och högre arbetslöshet än vita/svenskar och därför är betydande nettobidragstagare så gäller den "logiken" här också.