onsdag 4 september 2013

Penionärsskattesänkning & ekonomin

När de som förespråkar sänkt skatt för pensionärer ska motivera det görs det vanligen med argumentet att det är för att uppnå "rättvisa" eller helt enkelt för att de tycker synd om pensionärerna. Borgerliga debattörer framhåller också att precis som andra skattesänkningar innebär det mer frihet. Och även om det sällan uttalas är det för politiska partier i hög grad motiverat av viljan att få pensionärers röster.

Jag har inte här tänkt kommentera dessa argument närmare, utan jag har här tänkt fokusera på ett femte argument som  då och då framförs, nämligen att det skulle vara bra för ekonomin också eftersom det innebär att det blir mer lönsamt "att ha arbetat".

Man skulle förstås kunna tänka sig sänkningar som, verkligen skulle göra det "mer lönsamt att ha arbetat". Om marginalskatten på pension utöver den som inklusive så kallade bostadstillägg garanteras alla pensionärer sänks så skulle det bli mer lönsamt att ha arbetat, något som skulle skapa incitament att arbeta mer idag.

Så är dock inte regeringens föreslagna pensionärsskattesänkning utformad utan där sänks skatten med 100 kronor för alla pensionärer. Detta gäller även pensionärer som inte arbetat alls eller bara väldigt lite eller huvudsakligen utanför Sverige och som därför får så kallad garantipension samt bostadstillägg. Då man får lika stor skattesänkning oavsett hur mycket man arbetat eller inte arbetat alls blir det ingen förstärkning av incitamentet för att ha arbetat. Om något snarare tvärtom då den relativa skillnaden minskas.

Det går förstås ändå att vara för sänkt skatt för pensionärer på basis av andra argument, exempelvis de jag nämnde i första stycket. Men att de, som de nu är utformade, till skillnad från nästan alla andra skattesänkningar inte är bra för ekonomin kan det inte råda något tvivel om.

Inga kommentarer: