Myten om den tillväxtofarliga momsen

Andreas Bergh vid Lunds Universitet och Institutet för Näringslivsforskning, förespråkar en skattereform där man höjer momsen och använder de ökade skatteintäkterna från det till inkomstskattesänkningar.

Hans argument tycks vara att varor i allmänhet, och elektroniska varor i synnerhet, gradvis fallit i pris relativt priset på tjänster och att eftersom tjänsteproduktionen är mer arbetskraftsintensiv och eftersom han tycks anta att tjänster i högre grad drabbas av inkomstskatt än moms medan det motsatta gäller för varor så skulle en sådan skattereform bidra till att minska arbetslösheten.

Det finns flera brister. För det första så är det felaktigt att anta att tjänster inte skulle drabbas av högre moms, då de är lika drabbade av det som varor. Det faktum att han säger sig vilja höja momsen i den särskilt arbetskraftsintensiva restaurangsektorn illustrerar felaktigheten i det antagandet extra mycket.

För det andra så drabbar moms inte enbart producenterna av varor eller tjänster utan även konsumenterna. Det innebär lägre köpkraft från extraproduktion för tjänsteproducenter och därmed svagare incitament från högre moms på varor på motsvarande sätt som högre inkomstskatt sänker köpkraften och incitamenten

För det tredje är det på motsvarande sätt så att det inte så att det enbart är de som formellt betalar inkomstskatt som drabbas av det, utan i den mån det leder till lägre utbud av arbetskraft (och effekten på arbetskraftsutbudet var Berghs motiv för sin föreslagna skattereform)så drabbar det även de som köper de varor och tjänster som arbetare producerar. Det innebär att om det nu skulle vara så att tjänsteproduktion skulle stimuleras då skulle det gynna även de som arbetar med varuproduktion.

Sanningen är den att när det gäller inhemsk produktion för inhemska konsumenter så har inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms åtminstone på lång sikt ungefär samma effekt då de alla utgör skattekilar mellan arbetares nettolön och det extra förädlingsvärde denne producerar.

Den främsta skillnaden är då att moms beskattar import mer än export, medan inkomstskatt beskattar export mer än import (formellt beskattar moms inte export alls och inkomstskatt beskattar inte import alls, men vi bör komma ihåg vad jag påpekade i punkterna 2 och 3 ovan). Så framgången för Berghs skattereform hänger på en slags förtäckt merkantilism som i praktiken är likvärdig med importtullar och exportsubventioner. Detta är dock knappast klokt, särskilt då i ett läge där Sverige redan har ett för stort bytesbalansöverskott som förvärrar globala obalanser.

Effekten på arbetslösheten kan till och med bli negativ av Berghs reform om man som Bergh föreslår sänker skatten för höginkomsttagare och kompenserar det för långinkomsttagare med höjda bidrag då det försvagar incitamenten att komma i arbete.