Varför mat är dyrare i Stockholm

En ny undersökning visar att matpriserna är högre i Stockholm än i övriga landet.

Detta borde inte förvåna. På grund av dess högre folktäthet är hyrorna högre i Stockholm, vilket också innebär att butikers lokalkostnad blir högre, vilket höjer prisnivån i detaljhandeln, särskilt då dagligvaruhandeln.

Detta är ett exempel på att högre BNP/kvadratkilometer innebär en högre prisnivå. Detta beror dels på att lokalkostnaden blir högre av en högre folktäthet och dels på grund av den så kallade Balassa-Samuelsson-effekten. Den senare innebär att högre produktivitet i sektorer som handlar med andra geografiska områden pressar upp löner även i sektorer med begränsad eller ingen handel trots att produktiviteten ofta inte stigit där på grund av den ökade konkurrensen om arbetskraft. Men medan priserna tenderar vara relativt lika för saker som handlas så finns det inte samma anledning att priserna ska bli lika för saker som inte handlas. De högre lönerna i sektorer med liten handel slår därför i mycket högre grad igenom i högre priser där, vilket innebär att högre produktivitet i sektorer med mycket handel höjer prisnivån i sektorer med liten handel.

I det här fallet så är det nog dock främst de högre lokalkostnaderna, snarare än högre löner, som bidrar till högre matpriser i Stockholm.

Samtidigt kan det noteras att upp till en viss nivå så bidrar högre folktäthet till lägre matpriser. Visserligen så innebär det högre lokalkostnader, men stordriftsfördelarna vid större inköp som den större befolkningen innebär att produktiviteten höjs, vilket i sin tur sänker matpriserna. Det är därför som priserna i glesbygdsbutiker vanligen är högre än vid stormarknader. Bortom den nivå som möjliggör stormarknader så är dock en större folktäthet något som höjer matpriserna på grund av de högre lokalkostnaderna.