lördag 4 maj 2013

De två sätt på vilket fängelse hindrar brott

Intressant ledarkrönika av Paulina Neuding om hur fängelsestraff inte endast hindrar brott genom avskräckning utan också genom inkapacitering, alltså att den som är i fängelse inte kan begå brott eftersom denne inte kan få tag på några offer. Till och med Jerzy Sarnecki, annars ökänd för sin vänsterflummiga "brottslingar ska man dalta med"-linje, medger att denna effekt existerar.

Neuding använder Niklas Lindgren, mer känd under det namn som användes för honom innan han åkte fast och hans identitet blev känd, alltså "Hagamannen", som begick ett drygt halvt dussin våldtäkter och våldtäktsförsök i Umeå mellan 1998 och 2005, de första alla i stadsdelen Haga (därav namnet "Hagamannen"). I två av fallen så var våldtäkterna så grova att det var nära att offren dog och i ett av dessa extra grova fall bet han dessutom av offrets ena öra. Av den anledningen så spreds en skräck bland kvinnor i Umeå för att vara ute ensamma i flera år, en skräck som upphörde 2006 när Lindgren äntligen åkte fast.

2015 friges han på grund av det idiotiska två tredjedels systemet. Lindgren dömdes 2006 till 14 års fängelse och borde därför sitta inne till 2020, men eftersom alla får en tredjedels rabatt så kommer han ut 2015, alltså om ungefär 2 år. Detta system är helt idiotiskt framför allt eftersom de formella straffsatserna är för låga till att börja med och därför borde de definitivt inte rabatteras men också eftersom det bara blir missvisande att tillkännage ett straff och sedan implementera ett annat. Anser man att Lindgren enbart förtjänade 9 år och 4 månader i fängelse, då bör man det stå "9 år och 4 månader" i domen, inte 14 år.

Hursomhelst, frågan är om Umeås kvinnor har något att frukta när han väl släpps? Troligen inte, dels för att han lär få det svårt att kunna bo och verka i Umeå med det ryktet och därför lär bli tvungen att flytta till en annan ort under ny identitet och dels för att han förhoppningsvis avskräcks av kunskapen att han lär bli misstänkt och undersökt om liknande dåd inträffar var han nu än kommer att bo. Även då kommer fängelse ha en brottsförhindrande effekt-fast då genom avskräckning. Fast helt säkra kommer vi inte att kunna vara, vilket vi hade varit om han varit kvar i fängelse.

Ett bättre exempel just på inkapaciteringseffekten är väl egentligen Anders Behring Breivik. Breivik har ju gjort klart att det enda han ångrar är att han inte lyckades döda ännu fler och även om han eventuellt om ett antal år påstår sig ha ändrat sig så bör vi nog utgå från att han skulle försöka göra det igen om han kom ut och därför är enda sättet att hindra honom att han sitter i fängelse livet ut, eller åtminstone tills han blir så gammal och skröplig att han behöver en rollator för att kunna ta sig fram. I fallet Breivik är kopplingen mellan att ha honom i fängelse eller ej betydligt klarare än med Lindgren: är han i fängelse dödar han inte, släpps han ut lär han döda igen.