Inkonsekvensen är Kristdemokraternas problem

Som bekant råder stor tumult inom Kristdemokraterna då allt fler förespråkar Göran Hägglunds avgång och ersättande med Mats Odell.

Vad det skulle lösa kan man fråga sig. Mats Odell kan knappast ses som mer folklig eller populär, vilket illustreras av hur han i Stockholms kommun (landets befolkningsmässigt näst största riksdagsvalkrets) endast fick 308 personröster, att jämföra med 332 i samma valkrets för den okända Caroline Szyber och 3873 för Hägglund. Mot den bakgrunden är det betydligt troligare att Odell kommer sänka partiets siffror ännu mer, snarare än att höja dem.

Det som är problemet med Kristdemokraterna är inte Göran Hägglund som person, utan snarare dess politik. Deras politik är hopplöst inkonsekvent och ologisk, så det är svårt att se hur någon som tänker över frågorna kan vilja rösta på partiet.

Ett sådant exempel är hur Hägglund under en tid talade om "verklighetens folk" som skulle få bestämma själva utan politikers pekpinnar. Men i samtliga frågor ej relaterade till barnomsorg så är man minst lika eller ännu mer inriktade på att inskränka valfriheten som andra partier. Om "verklighetens folk" inte kan bestämma hur mycket de ska röka eller supa, hur kan de då kunna bestämma hur de ska ta hand om barnen? Och om "verklighetens folk" kan bestämma hur de ska ta hand om sina barn då borde de kunna bestämma hur mycket de ska röka eller supa? Hur man än vänder sig framstår Kristdemokraternas politik som ologisk och i vissa frågor felaktig.

Ett liknande exempel är på hur man å ena sidan försvarar att regeringen i förra mandatperioden införde jobbskatteavdrag och andra tillväxtfrämjande skattesänkningar, men nu säger att bidragshöjningar och skattesänkningar som inte främjar tillväxten bör prioriteras.

Om man nu säger att sänkt skatt på pension bör prioriteras eftersom den påstådda (men i själva verket ickeexisterande) överbeskattningen av pensioner jämfört med lön är principiellt fel, hur kan man då försvara förra mandatperiodens politik? Och om man säger att jobbskatteavdrag prioriterades förra mandatperioden för att det ska bekämpa arbetslösheten och utanförskapet hur kan man då säga att det inte ska prioriteras nu med tanke på att arbetslöshet och utanförskap fortfarande är ett problem? Hur man än vänder sig så har Kd gjort fel, endera när man försvarar den tidigare politiken eller när man försvarar den nuvarande.

Kort sagt, Kristdemokraterna är ett parti som med sina egna resonemang (utan att inse det) dömer ut sin egen politik. Hur kan någon vilja stödja ett sånt parti? Det är detta som är partiets verkliga problem, inte Göran Hägglund som person.