Åland-frihetligt svenskt föredöme

Åland som jag skrivit om här tidigare i positiva termer (bland annat här och här), visar sig återigen vara en mindre men bättre variant av Sverige när det gäller frågan om hemundervisning, efter det att Folkpartiet antiliberalernas partiledare Jan Björklund utmärkt sig som den första som förbjudit det sedan Adolf Hitler gjorde det i Tyskland 1938.



Hans argument  om att "barn har rätt att vara i skolan"är bara patetiskt då det innebär enligt gällande forskning att "barn har en rätt till sämre undervisning" och talet om att eftersom att det finns 16 olika ämnen i högstadiet innebär att föräldrar inte kan ersätta lärare är ännu mer patetiskt då det som ska läras ut är grundskolekunskap, något som nästan alla i Sverige lär ha då de gått i grundskolan (ja nästan alla har till och med gått i gymnasiet), och faktum är att all forskning visar att hemundervisande föräldrar presterar bättre. Jan Björklund och hans frihetsfientliga skolpolitik är en skam för Sverige.

Kan arvsskatt höja tillväxten?

En ny studie hävdar att mottagande av arv minskar folks vilja att arbeta. En slutsats som många säkert drar av det är att ett återinförande av arvsskatten och helst då med väldigt höga skattesatser och inga kryphål, skulle bidra till att förstärka arbetslinjen och tillväxten.

Jag har inte läst studien och granskat dess metodologi eller data, men jag tror nog att slutsatserna om effekten på viljan bland arvtagare att arbeta stämmer då det är i linje med etablerad ekonomisk teori, mer specifikt den så kallade inkomsteffekten. Om folk ändå tack vare exempelvis ett arv har sin försörjning tryggad då lär deras villighet att ta framförallt jobb som de inte trivs med sjunka- och sjunka desto större arvet är. Och förvisso ska det medges att om man enbart ser på denna effekt då skulle en arvsskatt stärka ekonomin.

Men slutsatsen att tillväxten skulle gynnas av konfiskatorisk beskattning av arv följer dock inte eftersom en arvsskatt inte enbart har denna effekt och eftersom andra effekter sänker tillväxten.

För det första så kan man inte enbart se detta från arvtagarens perspektiv utan även från perspektivet från den som lämnar efter sig arvet. Om denne person vet att staten kommer att ta det mesta av arvet så kommer viljan att arbeta på äldre dar sjunka ordentligt-och viljan att spara pengar. Detta kommer att ordentligt begränsa både arbetsutbudet och kapitalutbudet från dessa personer vilket kommer att sänka tillväxten.

Dessutom tillkommer de problem som arvsskatten skapar i familjeägda företag, där en arvsskatt kan tvinga fram en försäljning av företaget som kanske till slut inte ger så mycket eftersom utomstående som inte förstår sig på företaget lika bra eller knappt alls ersätter de existerande ägarna.

Vi får hoppas att det leder till ökad kolproduktion

Beklagligt nog har nu Tyskland börjat avveckla kärnkraften, en gradvis avveckling som ska vara fullbordad 2022. Detta kommer framförallt att skada den tyska ekonomin, men även övriga Europa inklusive Sverige kommer att skadas dels på grund av att tillväxten i Tyskland blir lägre än vad den annars skulle ha varit och dels på grund av att elpriserna blir högre.

Folkpartiets Carl B. Hamilton uppmärksammar också att det kan leda till ökad brytning av kol. Detta vore i så fall det minst onda alternativet då det kan begränsa höjningen av elpriserna. Det lär bli något dyrare än kärnkraften så det är inte lika bra som att behålla kärnkraften, men det är bättre än att inte ersätta bortfallet av el eller ersätta det med de betydligt dyrare "förnybara" energislagen.

Dess påverkan på klimatet är däremot inget jag oroar mig för då det inte finns några bevis för att det skulle netto ha en skadlig inverkan, och till skillnad från olja så exporteras inte kol från länder med vidriga regimer som Iran, Saudiarabien, Venezuela och Norge*.

Det bästa alternativet hade alltså varit att inte avveckla kärnkraften och skulle det mot förmodan bli billigt att producera el från "förnyelsebara" energislag då skulle det vara ett bättre alternativ, men det första verkar alltså vara omöjligt av politiska skäl och det andra är helt enkelt omöjligt under överskådlig tid och givet detta så vore faktisk ökad kolproduktion det bästa alternativet.

*=Norge har jag med delvis som skämt, för att även om jag ogillar den nuvarande vänsterregeringen där ligger de inte i klass med de 3 andra nämnda regimerna.

Lådvin är redan högre beskattat

En till sak som kan noteras angående det här med flaskvin vs lådvin är att det faktiskt redan är så att lådvin är hårdare beskattad.

Anledningen är att alkoholskatten utgår ifrån alkoholhalt och volym, inte det pris som producenterna tar ut. För vin med en alkoholhalt så är skatten 21,58 kronor per liter exklusive moms (det är moms på skatten ockå, vilket innebär att av priset på en 0,75 liter flaska av det populära franska vinet J.P. Chenet på 57 kronor så är 27,585 kronor skatt (16,185 kronor alkoholskatt och 11,40 kronor moms), vilket innebär att 48,4% av priset utgörs av skatt.

För en 3 liters box av samma vin som kostar 179 kronor så är 100,54 kronor skatt (64,74 kronor alkoholskatt och 35,80 kronor moms) vilket innebär att 56,2% av priset utgörs av skatt.

Det är alltså redan idag så att lådviner missgynnas genom skatten, något som är dåligt för den ekonomiska effektiviteten och "klimatet" (nog för att jag inte bryr mig om det, men de som gör det borde ha i åtanke). Att förstärka denna skattemässiga diskriminering med särskilda förpackningsskatter skulle bara förvärra saken.

Partierna om lådvinsskatten

Då idén om en särskild lådvinsskatt är både rent allmänt idiotisk av flera skäl och principiellt förkastlig, särskilt som det enbart skulle innebära höjd skatt på lådvin istället för sänkt skatt på flaskvin så är det intressant var riksdagspartierna står, och det är som följer:

Positiva: Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Centern och Kristdemokraterna.

Tveksamma: Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Negativa: Moderaterna och Folkpartiet.

Ganska väntat resultat, bortsett från att Centern är något av en besvikelse i och med att de ofta försökt profilera sig som det mest marknadsliberala riksdagspartiet och att jag hade väntat mig att Folkpartiet varit tveksam snarare än negativ till förslaget. Värt att notera är också att det parti som förmynderimotståndaren Mattias Svensson stödde i det senaste valet, Miljöpartiet, hamnade på fel sida.

Carl Bildt skämmer ut Sverige

I Jerusalem Post har en kolumn från en person som heter Dennis Mitzner publicerats där Israelhatet i Sverige diskuteras.

Kolumnen är till stora delar tyvärr sann, även om han missar att en betydande del av svenskarna faktiskt är proisraeliska. Tyvärr representeras Israelhatet inte bara av muslimer, vänsterextremister och nazister eller Malmös kommunalråd Illmar Reepalu (som förmodligen delvis drivs av en vilja att få röster från Malmös stora muslimska befolkning) , utan även av Carl Bildt. Det är verkligen synd att en av alliansens mest Israelfientliga politiker har blivit dess utrikesminister.

Den idiotiska idén om lådvinsskatt

Systembolagets VD Magdalena Gerger vill ha en särskild extraskatt på lådvin, eftersom hon anser att det är orimligt att man kan få vin motsvarande fyra flaskor för priset av tre.

Att lådvin är billigare i förhållande till volymen än flaskvin är dock bara helt naturligt med tanke på att förpackningskostnaden i förhållande till volymen är klart lägre och eftersom att det är lättare att packa det i större mängder i lastbilar och liknande så är det också associerat med lägre transportkostnader.

Skulle man via beskattning påtvinga lika pris i förhållande till volymen skulle det vara samhällsekonomiskt ineffektivt, och det skulle för övrigt på grund av de större transportbehoven dessutom vara mindre "klimatsmart".

Det som förmodligen irriterar är dock inte så mycket det relativa priset i förhållande till flaskvin utan snarare att det absoluta priset anses för lågt.

Men i förhållande till mängden ren alkohol är faktiskt inte ens de billigaste lådvinerna billigare än de billigaste starkölsorterna. En särskild extraskatt på lådviner utöver den allmänna höjningen av skatt på öl och vin som planeras strider därför helt klart emot EU:s krav på likvärdig beskattning av starköl och vin för att inte diskriminera mot det huvudsakligen importerade vinet relativt det huvudsakligen svenskproducerade ölet då det skulle styra över många av de konsumenter som vill ha så mycket alkohol så som möjligt för pengarna från lådvin till starköl.

Det faktum att det strider mot dessa principer innebär inte nödvändigtvis att EU kommer att stoppa det då det finns en risk att svenska företrädare kan lura sina EU-kollegor att det inte gör det. Men oavsett om EU-kommissionen inser det eller ej så strider det helt klart mot likabehandlingsprincipen, för att då inte tala om principerna om ekonomisk effektivitet och frihet.

Svenska politiker bryr sig i och för sig beklagligt nog inte alls om principer om rättvisa, effektivitet och frihet. Men en sak de bryr sig om är om folk köper vin utomlands istället och då bör det påpekas att sannolikheten för laglig eller olaglig införsel av lådvin är avsevärt högre på grund av dels som sagt lägre transportkostnader och dels att det är lättare att dölja det vid gränserna.