tisdag 17 december 2013

De stora skattesänkningarnas tid är över-tyvärr

Som tidigare nämnts har skattetrycket under alliansens tid sänkts från 48% av BNP till 44%, eller från 53,8% till 49,3% av nationalinkomsten. Detta har bidragit till att stärka svensk ekonomi och öka svenskarnas frihet, vilket förstås är bra.

Dock kan vi inte vänta oss mer av det-även om alliansen mot all förmodan skulle lyckas vända deras stora underläge och vinna nästa val.

Anledningen är att dessa skattelättnader huvudsakligen inte finansierats med lägre utgiftskvot utan genom svagare budgetsaldo. 2006 låg det offentliga budgetsaldot på ett överskott på 65 miljarder, cirka 2,2% av BNP något som 2012 vänts till ett underskott på 22 miljarder, cirka 0,6% av BNP. Mer än 70% av finansieringen av skattesänkningarna kom alltså genom ett svagare budgetsaldo.

Jag tycker i och för sig att det var rätt att försvaga budgetsaldot då det tidigare överskottet innebar en form av tvångssparande av skattepengarna. Men poängen är att nu när saldot ligger på minus så går det inte att göra om utan att skapa underskott på nivåer som anses oacceptabla.

För att kunna sänka skatterna ytterligare krävs därför beslut som sänker utgiftstrycket och att dessa beslut inte förtas av beslut om ökningar av andra utgifter. Någon sådan politisk vilja finns dock inte bland de nuvarande riksdagspartierna.

Alliansen, särskilt Moderaterna, vill visserligen fortsätta med de "automatiska besparingar" som det faktum att inte ersättningsnivån i exempelvis a-kassan och sjukpenningen räknas upp med löneökningarna innebär men utrymmet för såna besparingar är mindre än tidigare och man har indikerat att man vill använda de besparingarna för att fortsätta öka utgifterna på "skola, vård och omsorg".

SD vill minska de statliga utgifterna på asylinvandring och bistånd men vill använda de besparingarna för att öka andra utgifter.

Och de rödgröna  vill öka nästan alla utgifter (S minst, V mest och Mp mittemellan) utan att minska några andra, något de vill finansiera med skattehöjningar.

Nästa mandatperiod lär det alltså inte bli fler skattesänkningar utan i bästa fall oförändrad skatt och i värsta fall klart högre skatter.


9 kommentarer:

Kapitalist sa...

Jag tycker att du missar det väsentliga, nämligen att offentliga utgifter ökat från 1500 till 1800 miljarder kr/år från år 2006-2012. På ett eller annat sätt finansieras denna 20%:iga ökning av offentliga utgifter, eller hur? Kalla det skatt eller vad du vill.

Några av alla skatter som borgarna harinfört eller höjt sedan 2006: Biltullarna, bensinskatten, trafikförsäkringsavgiften, TV-licensen, FRA-skatten, kärnkraftsskatten, elskatten och allt vad jag har glömt just nu.

Borgarna går till val på att forstätta höja offentliga utgifter = skattetrycket över tid med över 180 miljarder nästa mandatperiod. Vänsterblocket går till val på samma politik, de höjde ju utgifterna i samma takt före 2006...

Kapitalist sa...

Om man dividerar utgifter år 2012 med de år 2006 så får man följande:

Stat:
+16% = ca 2.7% per år

Landsting
+33% = ca 5.6% per år

Kommuner +31% ; ca 5.1% per år

Så mycket för "De stora skattesänkningarnas tid"...

Se ett dokument som SCB döpt till:

Inkomster och Utgifter_NR_20130529.xlsx

stefankarlsson sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
stefankarlsson sa...

"Kapitalist", Gör dig inte löjlig nu. Om nominella belopp vore intressant skulle Sydkorea mer socialistisk då offentliga utgifterna där är i nominella termer cirka tusen gånger högre än i Sverige. Tycker du då att ett land där alla skattesatser är lägre än Sveriges är tusen gånger mer socialistisk?

stefankarlsson sa...

Den sista frågan var förstås retorisk. Naturligtvis är nominella förändringar irrelevanta. Det som spelar roll är då dels skatteuttaget relativt inkomster samt föreslagna förändringar mellan olika politiska alternativ.

Kapitalist sa...

Hej Stefan!
Du kanske inte läste min andra kommentar, där jag angav de procentuella siffrorna för statens, landstingens och kommunernas utgiftsökningar under den tid som alliansen fått väljarnas majoritet.

Hur hög har KPI-inflationen varit under samma period? 10% kanske? Det vet du säkert bättre, så justera gärna för det. Faktum förblir att offentliga UTGIFTER har stigit tydligt under alliansborgarnas regeringsperiod. På lokal och regional nivå, där borgarna också oftast styrt i majoritet, har de offentliga utgifterna skenat helt okontrollerat.

Så vilken tid av "stora skattesänkningar" är det som du syftar på.

Jag gillar din blogg mycket och rekommenderar den ofta. Men ibland skymmer tyvärr dina partipolitiska sympatier ditt ekonomiska förnuft. Det är det jag vill påminna dig om här.

stefankarlsson sa...

Det är du som inte läser det jag skriver ordentligt.

Jag har med exemplet Sydkorea illustrerat varför nominella tal är irrelevanta, och det inkluderade de tal du angav i din andra kommentar som jag läste och kommenterade med de antal jag gav.

Poängen är att skattenivån beror på de relativa nivåerna, skatter i förhållande till inkomstnivåerna. Tänk efter innan du svarar. Skulle du verkligen hellre enbart betala 10000 kronor i skatt med en inkomst på 25000 än att betala 1 miljon won av en inkomst på 5 miljoner won?

Kapitalist sa...

Jag skrev redan innan du svarade första gången, ett inlägg som föregrep exakt denna din fråga om relativa förändringar.

KPI har sedan borgarsossarna tog makten 2006 varit kanske 1% eller 1.5% om året. Men offentlig utgifter har ökat flera gånger snabbare än så! På landstings- och kommunal nivå med över 5% varje år!

Hur kan du kalla dessa okontrollerat skenande jätteökningar av offentliga utgifter för "stora skattesänkningar"? Ibland har man fel. Då har man att ta till sig nya fakta och tänka om.

Om borgarna 2006 hade gått till val på att öka landstingsvårdens budgetar med en tredjedel, så hade de varit ärliga mot det som de faktiskt har genomfört. Har vården blivit bättre, dock, av denna injektion av 300 000 000 000 kronor per år nya skattepngar som sosseborgarna har injicerat i den, borde någon som bloggar om ekonomi kanske fråga sig?

Jag vet att ökningstakten i offentliga utgifter inte kommer att påverkas ett minstaste dugg oavsett vilket inbillat "block" som vinnner nästa val. Du vet inte det. Jag vet det. Påminn mig år 2019 så ska jag länka dig till statistiska bevis för att det är så då också!

sven sa...

De stora användarna av skattepengar är medelklassens barnfamiljer. de konsumerar skattepengar i form av skattefinansierade föräldraledigheter, barnsjukvård,barnbidrag,daghem,maxtaxa,skola.De nya moderaterna har blivit lika mycket daghemskramare som de "galna 68orna".