måndag 25 februari 2013

Varför är det bra med befolkningstillväxt?

En läsare har frågat mig varför jag i det här inlägget skrev att högre befolkningstillväxt i grunden var positivt.

Det finns flera skäl till varför det är positivt. Det första är att det ökar ett lands inflytande i världen. Att USA är det mest inflytelserika landet i världen och Tyskland det mest inflytelserika i Europa beror på att de har de största ekonomierna. Och allt annat lika tenderar en större folkmängd att innebära en större ekonomi. Notera att med "större inflytande" avses inte enbart regeringens internationella politiska inflytande, utan också det utländska intresset för kulturen och språket och företagares intresse för den svenska marknaden

Det andra är att det innebär stordriftsfördelar. En större befolkning innebär lägre kostnader per person för vissa mer eller mindre fasta statliga kostnader, för exempelvis försvaret, riksdag och regering och en del annan förvaltning samt då räntekostnaden för statsskulden. En del andra utgifter kanske ökar, men ökar långsammare än folkmängden, vilket innebär att kostnaden per capita sjunker.

Såna stordriftsfördelar finns inte bara för staten, utan även för privata företag. Att exempelvis sända ut radio eller TV blir inte dyrare för att antalet som lyssnar/tittar stiger, varför kostnaden per lyssnare/tittare faller när folkmängden stiger

Det tredje är att det ökar förutsättningarna för arbetsfördelning/specialisering. Att detta är ekonomiskt gynnsamt är som bland annat teorin om komparativa fördelar visat. Nu går det förstås i och för sig att handla många varor och tjänster över gränserna, men många tjänster kräver att personal och kund befinner sig på samma plats. Restaurangpersonal kan exempelvis inte servera gäster i Stockholm om de befinner sig i London och äldre i servicehus i Umeå kan inte tas om hand om av äklreomsorgspersonal i Warszawa.

Och även när det gäller varor och tjänster som kan handlas över gränserna finns det skäl att ha dem i landet på grund av såväl politiska som naturliga handelshinder transportkostnader. Det finns för vissa varor och tjänster ännu starkare skäl för att istället ha internationell handel, som att kollektivavtalen förhindrar låglönejobb och att markpriserna kan vara högre, men för andra överväger att det hinder som geografiskt avstånd innebär att handel/arbetsfördelning med polacker i Polen är omöjligt eller åtminstone dyrare än handel/arbetsfördelning genom att polska arbetskraftsinvandrare kommer till Sverige.

En observation man kan göra att den mest grundläggande drivkraften bakom urbaniseringen att stordriftsfördelar och fördjupad specialisering från att ha fler människor i sin närhet är ekonomiskt mer fördelaktigt. Urbaniseringen kan därför ses som en bekräftelse på det fördelaktiga av att folkmängden ökar. I och för sig finns som jag noterat finns regleringar (se här och här) och liknande som skadar glesbygden och därmed artificiellt driver på urbaniseringen, men å andra sidan begränsas urbaniseringen av att reglering av byggandet skapar bostadsbrist i större städer.

Det finns förvisso potentiella problem med befolkningstillväxt också, ofta relaterat till olika regleringar. Jag nämnde faktiskt just i det refererade inlägget ett exempel på det i form av att det skapar bostadsbrist på grund av den dysfunktionella bostads"marknad" som nuvarande irrationella bostadspolitik skapat.  Givet den dåliga integrationen av asylinvandrare som finns så orsakar den del av befolkningsökningen som beror på asylinvandring stora problem.

Men som allmän regel, där inte exempelvis regleringar skapar anpassningsproblem, gäller alltså helt klart att det är bra med högre befolkningstillväxt