fredag 9 april 2010

Hur "låglönesatsningar" ökar fattigdomen

Nyligen blev handelsavtalet klart. Visserligen så blev det inte alls lika kostnadsdrivande som Handelsfackets ursprungliga bud, med 3,7% i allmänn löneökning plus krav på "rätt till heltid". Kravet på "rätt till heltid" verkar man ha givit upp och det blev "bara" 2,4% per år. Men med tanke på att detta är högre än de avtal som slutits inom exempelvis industrisektorn så får det nog ändå ses som en seger för Handelsfacket. Det är dock en förlust för de flesta.

På Svenska Dagbladets ledarblogg påpekar Maria Eriksson att heltidsarbetande handelsanställdas inkomst ligger på mediannivå. Visserligen tjänar de mindre än de flesta andra heltidsarbetande, men de tjänar faktiskt mer (ofta betydligt mer) än exempelvis deltidsarbetande, arbetslösa, studenter och de flesta pensionärer. I och med att dessa -om de nu får behålla sina jobb- då får högre inkomster kommer medianinkomsten att höjas. Eftersom fattigdomsbegreppet definieras i relation till medianinkomsten så innebär då högre lön för heltidsarbetande anställda automatisk att "fattigdomen" enligt den definition som Handels och övriga LO står bakom.

Som Eriksson påpekar borde detta dock inte vara ett problem så länge som det bara innebär att handelsanställda får det bättre. Men givet den definition av fattigdom som Handels och övriga LO står bakom är det ett problem. Dessutom kan det tilläggas att det är felaktigt att anta att detta avtals förbättringar för vissa handelsanställda inte sker på andras bekostnad.

Det högre kostnadsläget kommer dels oundvikligen innebära högre arbetslöshet. Detta kommer dels kosta alla skattebetalare då de blir tvungna att finansiera socialbidrag eller a-kassa till dessa arbetslösa. Dessutom kommer de arbetslösa att få sänkt inkomst, något som innebär att de arbetslösa inte bara i relativ utan också i absolut bemärkelse blir fattigare.

Vidare kommer resten av samhället att förlora då det högre kostnadsläget kommer att höja konsumentpriserna, och därmed sänka reallönerna för alla som inte är handelsanställda. Detta drabbar inte bara höginkomsttagare utan även den dryga halva av befolkningen som tjänar mindre än de handelsanställda.