Iran och Syrien

Expressens Anna Dahlberg har en för svenska medier ovanligt nyanserad och påläst kolumn om Syrien. Hon påpekar många av de saker som jag påpekat, som att inbördeskriget där i grunden är ett religiöst sekteristiskt intramuslimskt krig mellan sunnirebeller och en regim som styrs av Bashar al-Assad och andra alawiter, en variant av shiaislam. Vilket då fått konflikten att bli ett krig via ombud där sunnimuslimska makter som Saudiarabien, Qatar och Turkiet stödjer rebellerna medan shiamuslimska makter som Iran och Hizbollah stödjer Assadregimen. Och till det kommer då ett storpolitiskt spel där USA, Storbritannien och Frankrike stödjer sunnisidan och Ryssland stödjer shiasidan.

Hon påpekar också för dem som vill se ett västligt ingripande av humanitära skäl, att skulle sunnirebellerna vinna, då är det en hög risk för att de mer radikala (al-Quaida-anslutna) orienterade elementen ge sig på alawiter och kristna i stor skala. I den mån de kunnat har sunnijihadistiska rebeller redan gett sig på dessa grupper. Här är en video som visar på hur några av dem stoppar lastbilar körda av alawiter. Förarna tillfrågas om vilken grupp de tillhör, men eftersom de förstår vad som skulle hända om sanningen kom fram hävdar de först att de är sunnimuslimer. Då rebellerna förstår att en del av dem de stoppar lär ljuga så börjar de förhöra dem om sunnimuslimska böneritualer. Då de alawitiska förarna inte kan med dem så bra kommer sanningen fram. Varpå rebellerna avrättar dem samtidigt som de säger "allah akbar" (8 minuter in i klippet)

Men skulle inte Assadregimens fall ändå vara bra eftersom Iran stödjer den? För att svara på den frågan måste man påminna sig om varför Iran stödjer Assad. För detta finns det två skäl.

Det viktigaste skälet är som tidigare antydits religiös solidaritet med alawiterna, som visserligen i några frågor skiljer sig från normala shiamuslimer (främst då att kvinnor inte påtvingas slöja och att alkohol är tillåtet) men som ändå anses vara shiamuslimska fränder av den iranska ledningen. Just denna religiöst sekteristiska aspekt är helt klart inte skäl att bry sig

Ett sekundärt skäl är att Assadregimen fungerat som mellanhand vid vapenleveranser till den Irans libanesiska marionett Hizbollah. Skulle Assadregimen falla försvinner alltså denna mellanhand. Just det är däremot ett giltigt argument för att vara emot Assad, då en försvagning av Hizbollah är önskvärd.

Men sunnijihadister som vill se Israel utplånad skulle knappast ha viljan och förmågan att helt eller ens mestadels stoppa leveransen av vapen tänkta att riktas mot Israel. Så även om det skulle innebära ökade besvär för Iran och Hizbollah, skulle leveranserna mestadels kunna fortsätta genomföras.

Vänsterpartiet för könsapartheid

Jag ser att Vänsterpartiet inför sina partistyrelsemöten har separata möten för de manliga och de kvinnliga medlemmarna.

 När detta ifrågasattes svarade Ulla Andersson "Vi har insett att könstrukturer påverkar vårt arbete. Ni väljer att blunda för det. Ni vill inte förändra könstrukturer" Om vi nu bortser från hennes stavfel (ett "s" saknas i könsstruktur) så innebär det att Vänsterpartiet anser att inte ens de strikt feministiska könsstrukturmedvetna männen i Vänsterpartiets partistyrelse (inklusive då Jonas Sjöstedt) kan umgås med kvinnor utan att "förtrycka" dem.?

Vad blir då implikationen för relationen i samhällslivet mellan kvinnor och övriga (de 99,9999% som ej är vänsterpartistiska partistyrelsemedlemmar) män, som nästan alla lär vara mer omedvetna om eller direkt negativa till den radikalfeministiska analys som Vänsterpartiet bekänner sig till....?

JB-myten

Timbro har gått igenom JB-koncernens finanser och funnit att de tillfört skolan pengar netto, inte tvärtemot som olika vänsterdebattörer påstått.

Penionärsskattesänkning & ekonomin

När de som förespråkar sänkt skatt för pensionärer ska motivera det görs det vanligen med argumentet att det är för att uppnå "rättvisa" eller helt enkelt för att de tycker synd om pensionärerna. Borgerliga debattörer framhåller också att precis som andra skattesänkningar innebär det mer frihet. Och även om det sällan uttalas är det för politiska partier i hög grad motiverat av viljan att få pensionärers röster.

Jag har inte här tänkt kommentera dessa argument närmare, utan jag har här tänkt fokusera på ett femte argument som  då och då framförs, nämligen att det skulle vara bra för ekonomin också eftersom det innebär att det blir mer lönsamt "att ha arbetat".

Man skulle förstås kunna tänka sig sänkningar som, verkligen skulle göra det "mer lönsamt att ha arbetat". Om marginalskatten på pension utöver den som inklusive så kallade bostadstillägg garanteras alla pensionärer sänks så skulle det bli mer lönsamt att ha arbetat, något som skulle skapa incitament att arbeta mer idag.

Så är dock inte regeringens föreslagna pensionärsskattesänkning utformad utan där sänks skatten med 100 kronor för alla pensionärer. Detta gäller även pensionärer som inte arbetat alls eller bara väldigt lite eller huvudsakligen utanför Sverige och som därför får så kallad garantipension samt bostadstillägg. Då man får lika stor skattesänkning oavsett hur mycket man arbetat eller inte arbetat alls blir det ingen förstärkning av incitamentet för att ha arbetat. Om något snarare tvärtom då den relativa skillnaden minskas.

Det går förstås ändå att vara för sänkt skatt för pensionärer på basis av andra argument, exempelvis de jag nämnde i första stycket. Men att de, som de nu är utformade, till skillnad från nästan alla andra skattesänkningar inte är bra för ekonomin kan det inte råda något tvivel om.

Lars E.O. Svenssons nya inflationistiska teori

Kom ni ihåg Lars E.O. Svensson? Riksbanksstyrelsens mest konsekventa och hängivna "duva", som offentligt kritiserade sina kollegor (förutom den andra duvan Karolina Ekholm).

När han var ledamot gick hans argumentation ut på att räntan var ett olämpligt sätt att begränsa skuldsättningen men ett desto lämpligare sätt att begränsa arbetslösheten. Nu går han längre angående det första och lanserar en ny teori om att högre ränta är direkt kontraproduktivt när det gäller att begränsa skuldsättningen. Detta eftersom, hävdar han, det är så att det sänker de nominella inkomsterna mer än den nominella skuldsättningen, vilket då innebär en högre skuldkvot, åtminstone på kort sikt. Och även på lång sikt blir effekten enbart att skuldkvoten blir oförändrad.

Han utvecklar dessa tankar i denna uppsats. Den uttrycks i engelska och en massa grekiska bokstäver (alltså avancerad matematik) och är troligen därför lite svårläst för många bloggläsare, men han ger en mer kortfattad och lättläst redogörelse på svenska här.

Efter att ha läst igenom den faktiska uppsatsen kan jag konstatera att hans slutsats bygger på två antaganden:  att räntan inte påverkar redan utgivna lån och enbart minskar antalet nya lån proportionellt med nominella BNP. Då nya lån bara är en mindre del av lånemängden så följer av det att på kort sikt så höjs skuldkvoten och på lång sikt blir den oförändrad

Om dessa antaganden varit korrekta hade hans slutsats varit korrekt också, men problemet är att de antaganden han gör är felaktiga. Bland annat så motiverar han antagandet att ränteförändringar inte påverkar redan utgivna lån så här:

Some borrowers may amortize their debt in nominal terms. Others may increase their mortgage when housing prices increase. Assuming no amortization is a compromise between these two
alternatives.

Alltså, eftersom det både är möjligt för låntagare att amortera och att ta ut värdeökningar genom att öka sin skuld är det en rimlig kompromiss att anta noll i nettoamortering. Men här missar han ju helt poängen. Förvisso är det kanske så något år att det råkar vara noll i nettoamortering, men här undersöker vi ju den kausala effekten av ränteförändringar, inte aktuellt kassaflöde något givet år då många andra faktorer påverkat Och när det gäller orsakseffekten är det absolut inte rimligt att anta noll i nettoamortering. En högre ränta kommer att begränsa, kanske helt stoppa, uttagandet av värdeökningar genom högre lån, samtidigt som låntagarnas vilja att amortera kommer att öka. Högre ränta kommer alltså att sänka värdet på existerande lån.

Och det är också orimligt att anta att mängden nya lån inte sänks mer än inkomstnivån. Högre ränta skapar en substitutionseffekt som gör att nyutlåningen kommer att falla betydligt mer än inkomsterna.

Med dessa mer korrekta antaganden så faller hela Svenssons teori och högre ränta är något som begränsar inte enbart den nominella skuldnivån utan även skuldkvoten.

Har Aftonbladets ledarredaktion tagit över DI:s ledarsida?

Ena dagen så argumenterar man för höjd a-kassa, andra dagen för kvoterad föräldraförsäkring. I båda fallen med ren nonsensargumentering. Nästan så man börjar tro att Aftonbladets ledarredaktion numera även skriver Dagens Industris ledare......

Så är det förstås dock inte, utan problemet är att DI värvat den med Miljöpartiet sympatiserande PM Nilsson som politisk chefredaktör.

Statstelevisionen är fortfarande förälskad i Obama

När Obama var presidentkandidat, och även en tid efter det att han blev vald, var många inom vänstern helt förtrollade av Obama, vissa såg honom som en messias-figur och gillade honom så mycket att de närmast var kära i honom. En viss Amber Lee Ettinger fångade detta när hon började kalla sig "Obama girl" och skrev låtar till stöd för Obama, den mest kända av vilka var "I got a crush on Obama", vilket i princip betyder just "Jag är kär i Obama"
.

Nu är Ettinger inte längre kär i honom, och ville ifjol inte ens uppmana folk att rösta på honom. Detta fall i entusiasm är ganska typiskt. Nästan alla inom vänstern ansåg (och anser) förvisso att han var att föredra framför Mitt Romney, men det handlade allt mer om att han ansågs vara det mindre dåliga alternativet, inte att han var någon slags messias eller någon de var kära i.

Det tycks dock fortfarande finnas vissa som fortfarande är kära i Obama. Statstelevisionen har nämligen beslutat att när Obama besöker Stockholm på onsdag ska de inte bara ägna större delen av ordinarie nyhetssändningar och morgonprogram åt det, utan dessutom ha 6 timmar och 15 minuter i extrasändningar helt ägnade åt Obamas besök under onsdagen, och sen ytterligare 1 timma och 15 minuter på torsdag.