Stockholms kommun nu större än halva Sverige

Sveriges befolkning växer just nu med en årstakt på ungefär 0,7% (Något som för övrigt är den snabbaste befolkningstillväxten i Europa, efter Luxemburg, Norge och Schweiz). Detta är dock enbart ett riksgenomsnitt, det innebär inte att befolkningen ökar exakt med 0,7% överallt. Ja, faktum är att i stora delar av Sverige, i kommuner som till ytan utgör större delen av landet så sjunker tvärtom folkmängden. Som kontrast så växer Stockholmsområdets befolkning med ungefär 2% per år, samtidigt som även så gott som alla andra större orter också ökar, fast i regel klart långsammare än Stockholm. Kort sagt så sker det en mycket snabb urbanisering i Sverige.

Hur långt urbaniseringen gått illustreras av att det nu är så att Stockholms kommun ensamt (alltså ej medräknat andra kommuner i Stockholmsområdet som Huddinge, Täby och Solna) sedan några månader tillbaka har fler invånare på sina 187 kvadratkilometer än de fyra nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland, har på sina sammanlagt över 200000 kvadratkilometer (ungefär halva Sveriges yta). Stockholms kommun hade 30 september i år 877543 invånare, något fler än de 876627 som bor i de fyra nordligaste länen.

Även inom dessa län kan man se urbaniseringstendensen. Norrbotten och Västerbottens län ökade båda sin befolkning under årets första nio månader, även om det särskilt i Norrbotten var klart under riksgenomsnittet. I Västerbotten ökade befolkningen med 209 personer, men mer än 100% av den ökningen skedde i de två största kommunerna, Umeå (+426) och Skellefteå (+176). Exklusive Umeå och Skellefteå minskade alltså folkmängden med 393. I Norrbotten ökade befolkningen med 17 personer, men exklusive ökningen i de två största kommunerna Luleå (+344) och Piteå (+144) så minskade folkmängden med 471.

I Jämtland och Västernorrland minskade länens totala folkmängd, med 142 respektive 123, men även där ökade de största kommunerna. Östersund ökade med 106 och Sundsvall med 473.

Är den snabba urbanisering som dessa siffror ett problem? Både ja och nej. Att folk bor allt närmare varandra underlättar fördjupad arbetsdelning och begränsar behovet av långa transporter. Både ekonomisk logik och de flestas preferenser innebär att det innebär större nytta.  Samtidigt så är det förstås dåligt för de som fortfarande är kvar i glesbygden då det ofta leder till att butiker stänger pga bristande kundunderlag och kommuner och landsting stänger ner skolor och, som i Västerbottens landsting, drar in ambulanser i inlandet. Och det orsakar övergångsproblem i form av tomma hus i glesbygden samtidigt som det i framför allt Stockholm men i mindre grad också många andra större orter råder skriande bostadsbrist.

Hursomhelst så har jag svårt att se att det går att göra något åt det, utan att skada ekonomin. De enda jag "på rak arm" kan komma på är att sänka bensinskatten samt ändra de diskriminerande reglerna mot svenska bönder, men de åtgärderna skulle nog bara ha en mindre effekt.