lördag 9 juni 2012

Ålänningar firar att de inte fick som de ville

För tre dagar sedan var det som bekant Sveriges nationaldag, idag är det Ålands motsvarighet till nationaldag, som firas till minne av att Åland fick sitt självstyre. I år är det extra firande eftersom det var exakt 90 år sedan Åland den 9:e juni 1922 fick sitt självstyre.


Ironiskt nog var detta dock inte den lösning som ålänningarna då ville ha. I samband med det ryska imperiets sönderfall efter den kommunistiska revolutionen 1917 så bröt sig Finland loss, och ansåg samtidigt att Åland var en del av det nya självständiga Finland. Företrädare för Åland ansåg dock att Åland tillhörde det land som Åland liksom Finland tillhörde fram tills 1808, alltså Sverige. Sveriges regering höll med de åländska företrädarna om att Åland borde tillhöra Sverige, men Finland insisterade på att Åland var en del av Finland.

Efter förhandlingar så bestämde sig dåvarande FN, Nationernas förbund, för en kompromiss som innebar att Finland skulle ha suveränitet över Åland, men att Åland skulle ha omfattande självstyre och att Finland skulle bevara Ålands svenska karaktär vad gäller kultur och språk. 

Detta var inte den lösning som de åländska företrädarna då ville ha, men så här i efterhand kan man konstatera att det nog faktiskt var den bästa lösningen. Finlands regering har respekterat Ålands självstyre och svenska karaktär och samtidigt har det faktum att Åland haft klart större självstyre än lokala myndigheter i såväl Finland som Sverige gjort att man kunnat hitta på egna lösningar och dessutom kunnat få bedriva taxfree-försäljning på färjetrafiken.

Med en arbetslöshet på endast 2,7%  och en genomsnittsinkomst som ligger klart över genomsnittet i såväl fastlands-Finland som Sverige så har det blivit väldigt lyckat. Hade Åland varit en del av Sverige hade man som kontrast förmodligen fått samma status som Gotland, och precis som Gotland haft en arbetslöshet i linje med riksgenomsnittet. 

Och hade Åland varit en del av Sverige hade man inte kunnat bli en fristad för hemundervisande familjer som flyr undan Jan Björklunds förtryck, utan man hade blivit tvungen att tillämpa Björklunds fascistiska skollag där också. Förvisso hade då möjligheten för svenska (och åländska) hemundervisande familjer funnits att fly till Finland, men det är längre bort geografiskt och mestadels finskspråkigt.