Varför faller kronan?

En av de till synes märkligaste marknadsrörelserna de senaste dagarna är att nyheterna om förvärrad skuldkris i Europa och ökad risk för double-dip recession i USA har fått kronan att falla kraftigt, framförallt mot USA-dollarn men även med mer än 2% mot euron. Man skulle ju förvänta sig att problem i euroområdet och USA skulle leda till att deras valutor skulle falla mot kronan, precis som de gjorde (fram tills de schweiziska och japanska centralbankernas interventioner) mot schweizerfrancen och yenen. Men istället så har alltså det omvända skett.

Förklaringen är att marknaden förväntar sig att svagare ekonomier i Europa och USA kommer att leda till att Riksbanken ställer in åtminstone delar av sina aviserade räntehöjningar. Och då USA, liksom Schweiz och Japan, redan från början låg på nollränta och förväntades fortsätta ligga där så innebär det att det förväntade räntegapet till Sverige blir mindre, vilket då gör krontillgångar mindre attraktiva. Även mot euroområdet, där räntan ligger på 1.5%, så kan krisen förväntas minska räntegapet då ECB:s ränta, och ännu mer så den förväntade framtida räntan, ligger närmare noll än Riksbankens.

Detta må inte stämma överens med den populära myten att valutors styrka är en funktion av ekonomiernas styrka, men det är så det är.