Några ekonomiska tal

Förändring senaste året. Alla förändringar utom de tre sista är nominella. Förändringarna i förhållande till varandra talar i stort sett för sig själva, men det kan nämnas att det tycks som att huvudförklaringen till att hushållens disponibla inkomster utvecklats klart starkare än BNP är att den offentliga sektorns budgetsaldo försvagats.

Penningmängd (M1): +5.9%
Hushållens skulder:  +4.9%
Hushållens disponibla inkomst: +3.6%
Offentliga konsumtionsutgifter: +4,8%
Nominell BNP: +1,7%
Sysselsättning: +1,0%
Real kalenderjusterad BNP: +0,3%
Real kalenderjusterad BNP/capita: -0,6%

Möjliggör frivillig extraskatt

Ett antal vänstersympatiserande höginkomsttagare, exempelvis Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson, skådespelaren Claes Malmberg och nu senast tidningen Resumes redaktör Claes de Faire har gjort mediautspel där de deklarerar att de minsann inte vill ha regeringens skattesänkningar. Det tycks vara "inne" bland rika socialister att komma med såna utspel.

Så här skriver då De Faire:

Jag vill att regeringen återkallar de 600 kronor som jag fick i onsdags och upprättar en fond. Pengarna behövs mer på annat håll.
I skolan som får allt tuffare att hjälpa våra barn.
De barn som växer upp under fattigdom.
Till järnvägen.
Inte till Claes de Faire.

Det där med att upprätta en fond är faktiskt ingen dum idé. I Sverige är det märkligt nog inte möjligt att betala in mer till Skatteverket än vad lagen kräver att du ska betala. I USA är det som kontrast möjligt att göra det.

Den möjligheten borde finnas även i Sverige så att Claes de Faire och alla andra rika socialister kan visa att de menar allvar när de säger att de vill betala mer i skatt och att det inte bara är något de skriver för att få uppmärksamhet och stödja vänsterpolitik.

Att döma av erfarenheten från USA där endast väldigt små belopp kommit in (summorna varierar mycket från år till år, men det handlar i snitt om bara några få miljoner dollar om året, väldigt lite för ett så stort land som USA) så skulle detta troligen inte generera några större intäkter för staten, så det är inte huvudskälet för att upprätta en sådan möjlighet.

Huvudskälet är att då skulle Claes de Faire och andra socialistiska avslöjas som hycklare, ungefär som Warren Buffett, mångmiljardären som länge propagerat för att rika amerikaner som han själv borde betala mer i skatt men ändå vägrat betala in någon extraskatt, avslöjats som hycklare.

Arbetslinjens framgång är väldigt tydlig där den tillämpas

TT rapporterar att utrikesfödda står för de flesta nya sysselsatta. Det kan dock noteras att detta enbart avspeglar att deras befolkningsandel stigit betydligt. Det är faktiskt inte enbart så att andelen sysselsatta förblir lägre än inrikesföddas, gapet har vuxit.

Här är förändringen i antal och andel sysselsatta i åldersgruppen 16-64 mellan tredje kvartalet 2006 (som för övrigt var det kvartal då alliansen vann regeringsmakten) och tredje kvartalet 2013:

                        2006      2013         2006  2013
Utrikesfödda    568,6     743,1         63,7   64,1
Inrikesfödda  3 865,2  3 883,9         78,2  79,9
Totalt            4 433,7  4 627,0         76,0  76,9

När man tittar på andelen öppet arbetslösa så växer också gapet till utrikesföddas nackdel. Nästan hela ökningen i öppen arbetslöshet avspeglar en ökning hos de utrikesföddas, samt dessas växande befolkningsandel.

                       2006      2013          2006  2013
Utrikesfödda     77,1     140,7          11,9 15,9
Inrikesfödda    225,0    231,3           5,5    5,6
Totalt              302,1     372,0         6,4 7,4

(Källa SCB:s statistikdatabas)

Den slutsats man kan dra är att jobbskatteavdragen och de andra grundkomponenterna i arbetslinjen haft en mycket positiv effekt. Denna effekt har dock till stor del förtagits av att arbetslinjen inte tillämpats inom invandringspolitiken och ett allt större antal personer tillåtits komma som asylinvandrare och deras anhöriga och leva på bidrag. Hade arbetslinjen tillämpats även inom invandringspolitiken hade arbetslösheten varit mycket lägre.

Nettoinkomst är det relevanta

Per-Olof Samuelsson har länge argumenterat för att offentliganställda, som han själv innan han blev ofrivilligt pensionerad, borde slippa betala skatt. Det är inte en argumentation för att gynna dessa jämfört med nuvarande system, utan för att uppmärksamma det faktum att eftersom deras löner helt finansieras med skatter är det en illusion att beteckna dessa som skattebetalare. Han har därför föreslagit att de får sänkt bruttolön motsvarande deras skatt samtidigt som de även formellt slipper skatt

Det finns åtminstone ett starkt argument emot som han inte bemöter, nämligen att om man ensidigt skulle ta bort endast offentliganställdas skatt och samtidigt sänka deras bruttolön skulle jämförelser mellan privata sektorns och offentliga sektorns löner bli missvisande. En lön på 20000 i offentlig sektor skulle låta lägre än en lön på 25000 i privat sektor, trots att det i själva verket skulle vara högre.

Genom det nuvarande systemet där man låtsas att helt skatteförsörjda personer "betalar skatt" så uppnås alltså jämförbarhet mellan privata och offentliga löner, medan såna jämförelser av bruttolön skulle bli missvisande om man antog Samuelssons system.

Fast vid närmare eftertanke så är det nog mer en kritik av ovanan att jämföra bruttolöner istället för nettolöner än den föreslagna reformen. Att folk fokuserar på bruttolöner snarare än nettolöner är inte enbart fel för att det skulle riskera att vilseleda extra mycket vid en sådan reform, utan också för att det redan nu är vilseledande.

Det är vilseledande dels eftersom att bruttolön i grunden  är en godtyckligt utvald punkt mellan de två verkligt relevanta beloppen: arbetsgivarens lönekostnad och den arbetandes nettolöneinkomst. Det som är relevant för arbetsgivarna är det förra, det som är relevant för löntagarna är det senare. Skillnaden mellan dessa båda belopp utgörs av två skatter på löner: arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Skillnaden är att arbetsgivaravgift formellt redan dragits av före "bruttolönen" medan inkomstskatt dras på den. Men den distinktionen är i grunden en bokföringsfiktion som saknar nationalekonomisk relevans. Huruvida man sen ska fokusera på hela lönekostnaden inklusive alla skatter eller på nettolönen efter alla skatter beror på vems perspektiv diskussionen handlar om (arbetsgivarens eller den arbetandes) men den så kallade bruttolönen är inte, eller rättare sagt borde inte vara, relevant för någon.

Dessutom är det så att med det progressiva skattesystem som Sverige har blir det missvisande och skapar illusionen av större löneskillnader än som faktiskt existerar. Hur mycket högre lön har en person som per månad brutto tjänar 35000 jämfört med den som tjänar 17500 och hur mycket högre lön har den som tjänar 70000 jämfört med den som tjänar 35000?

Nu kanske en del tänker "vilken dum fråga, det ser väl alla som kan lågstadiematte att svaret är dubbelt så mycket i båda fallen", men tänkte ni det så hade ni fel. I genomsnittskommunen enligt jobbskatteavdrag.se:s kalkylator så kommer nästa år en "bruttoinkomst" på 35000 innebära en nettoinkomst på 26350, medan en "bruttoinkomst" på 17500 innebär en nettoinkomst på 14000. Skillnaden är alltså bara drygt 88%, inte de 100% som man tror om man kollar på bruttoinkomsten. Skillnaden är ännu större i det andra fallet (pga statlig inkomstskatt och "värnskatt") då en "bruttoinkomst" på 70000 innebär en nettoinkomst på 42720, eller bara drygt 62% högre.

Fokuset på så kallad "bruttoinkomst" skapar alltså det felaktiga intrycket att inkomstskillnaderna är större än vad de är, något som är ytterligare ett skäl för att istället fokusera på nettoinkomst.

Dålig på fotboll-bra på ekonomi

Många svenskar sörjer idag fotbollslandslagets nederlag i VM-kvalet efter det att Portugals superstjärna Christiano Ronaldo gjort hela tre mål.

Men även om Portugals fotbollslandslag är bättre än Sveriges (och uppenbarligen så är deras superstjärna Ronaldo strået vassare än våran motsvarighet Zlatan) så är Sveriges ekonomi å andra sidan betydligt bättre. Trots att Portugals befolkning fortfarande är något större än Sveriges (10,5 miljoner vs 9,6 miljoner) så var Sveriges BNP 2012 på 3549 miljarder kronor nära 2½ gånger större än Portugals BNP 2012 på cirka 1490 miljarder (€165 miljarder).

Och trots att Sveriges BNP alltså är nära 2½ gånger större är Portugals statsskuld på cirka 1840 miljarder (€205 miljarder) klart större än Sveriges statsskuld på 1356 miljarder i absoluta termer, och mer än 3 gånger större i relativa termer.

Till det kommer att Portugals arbetslöshet på 16,3% i september var mer än dubbelt så hög som Sveriges (8% )..

När det kommer till kritan är det nog få svenskar som skulle värdera deltagande i fotbolls-VM högre än den starkare ekonomin och vilja byta-men nästan alla portugiser skulle nog vilja byta....

Att det mest är länder med dålig ekonomi som går bra i fotboll bekräftas också av nyheten att även Grekland kvalificerat sig till VM.

Att det mest är länder med dålig ekonomi som gör bra ifrån sig i fotboll var något jag noterade på min engelskspråkiga blogg i samband med fotbolls-EM 2012 där krislandet Spanien vann turneringen efter att ha besegrat ett annat krisland, Italien, i finalen och ett tredje krisland, Portugal, i semifinalen. Det främsta undantaget från denna regel var Tyskland, som hade och har en stark ekonomi, men trots det lyckades ta sig till semifinal efter att ha besegrat Grekland i kvartsfinalen. Tyskland är för övrigt även nu ett undantag från regeln då man tidigare kvalificerade sig till VM.

Är detta starka empiriska samband, med Tyskland som konstant undantag då, ett orsakssamband? Troligen inte, åtminstone inte mestadels, för även om framgångarna på fotbollsplanen nog hänger samman med att länderna satsar stora summor på fotboll så borde det åtminstone mestadels betala igen sig i större intäkter från publik och TV-tittare.

Det man kan säga iallafall är att länder som Portugal åtminstone får lite tröst i den vardag med svag ekonomi man har genom dessa fotbollsframgångar.

"Time out"= lagligt svindleri

Den centerpartistiska riksdagsledamoten Abir Al-Sahlani misstänks för bedrägeri med biståndspengar och ska nu därför ta "time out". Om hon är skyldig eller ej till det hon anklagas för vet jag inte, det får vi se vad den rättsliga utredningen kommer fram till.


Det faktum att hon inte bara tar "time out" utan också säger att hon inte kommer kandidera nästa år för omval antyder dock att anklagelserna förmodligen inte är helt ogrundade (hade de varit det hade hon hunnit bli rentvådd långt innan valet). Vad som är särskilt anmärkningsvärt är dock att vad som menas med "time out" tydligen är att hon ska sluta arbeta-men fortsätta kvittera ut riksdagslön, som ligger på 60000 i månaden. Hon ska alltså få betalt för att vara ledig.

 Notera att detta inte alls är jämförbart med att kvittera ut semesterersättning när man har semester, för att alla arbetsgivare är skyldiga att avsätta pengar för detta och man får pengarna förr eller senare oavsett om man tar ut semester eller ej, vilket innebär att man får lägre inkomst om man tar ut semester.

Al-Sahlani, liksom andra politiker som tagit "time out", får däremot samma inkomst trots att hon inte arbetar. Till skillnad från det hon anklagas för är detta lagligt då det inte förekommer krav på riksdagsledamöter att göra något för att få ut full lön. I så gott som alla andra yrken krävs att man faktiskt arbetar för att få ut lön, men inte för riksdagsledamöter. Detta system innebär ett större svindleri än det bedrägeri Al-Sahlani anklagas för.

Helt fel att skylla cyklonen i Filippinerna på koldioxidutsläpp

Varje gång det är en naturkatastrof i världen då börjar miljöpartisterna i den svenska journalistkåren att skylla det hela på den mycket blygsamma temperaturökning världen upplevt sedan 1800-talet. Så också då nu efter den där cyklonen som vållat så mycket död och förödelse i Filippinerna, eftersom att den till skillnad från de flesta cykloner i Filippinerna direkt drabbade tätbefolkade områden

Detta är förstås nonsens. Tropiska stormar (som av någon okänd anledning kallas "orkaner" när de berör Nordamerika och "cykloner" när de berör Östasien) har ju funnits på jorden betydligt längre än storskaliga mänskliga koldioxidutsläpp, ja de förekom till och med långt före människor började existera.

Jag konstaterade här att det inte heller fanns några belägg för att orkaner blivit mer förekommande i USA. Faktum är att det faktiskt var något fler orkaner i USA under 1800-talets andra halva än under 1900-talets andra halva, och det årtionde som det var flest var 1880-talet.

Som Per Welander konstaterar här så finns det heller inga belägg för att cyklonerna skulle blivit fler eller värre i Filippinerna eller övriga delar av Östasien. Här är exempelvis ett diagram över antalet cykloner som nått land i Filippinerna de senaste 65 åren. Som ni kan se går det inte att urskilja någon trend i antalet, utan det går upp och ner kraftigt mellan näraliggande år.