söndag 23 maj 2010

Hur jobbpolitiken räddade statsfinanserna

Enligt Eurostats sammanställning är de svenska statsfinanserna de starkaste i EU, med ett offentligt underskott på endast 0,5% av BNP, visserligen bara 0,2 procentenheter bättre än tvåan Luxemburg, men hela 6,3 procentenheter bättre än det vägda EU-genomsnittet.

Hur kan då de svenska statsfinanserna ha hållit sig så jämförelsevis starka? En förklaring är förvisso att den förra S-regeringen lämnade efter sig ett överskott. Men det var många fler länder som hade överskott vid konjunkturtoppen, men en del av dessa har nu väldigt stora underskott, så det kan inte vara den enda förklaringen.

Beror det då på att Anders Borg hållit strama tyglar sedan han tillträdde? Ja, jämfört med vissa före detta överskottsländer som Spanien stämmer det delvis , men inte heller det räcker för att förklara att Sverige har ett så litet underskott.

Man bör ju också ha i åtanke att under krisen i det tidiga 90-talet, då BNP föll något mindre än under den senaste konjunkturnedgången, så var det ett överskott i utgångsläget och inga nämnvärda "stimulanser" genomfördes, tvärtom så blev det åtstramningar efter ett tag.

Varför blev då effekterna av konjunturnedgången så mycket mindre? Svaret är kort sagt jobbpolitiken med dess sänkta skatter och sänkta ersättningar från a-kassan och sjukpenningen.

Detta innebar dels att den direkta keynesianska "automatiska stabilisatorn"["stabilisator" enligt keynesiansk analys] blir då en lägre a-kassa innebär lägre extrautgifter för arbetslösa och då lägre skatter innebär lägre statlig intäktsförlust när någon förlorar jobbet.

Dessutom så har då den indirekta effekten av de stärkta incitamenten inneburit att BNP-nedgången i mycket mindre grad än under 90-tals krisen (och i mindre grad än andra länder som Danmark) yttrat sig i form av lägre sysselsättning. När lägre BNP yttrar sig i form av sänkta vinster snarare än lägre arbetsinkomster blir då dels intäktsförlusten mindre för staten, men framförallt så innebär det ingen ökning av utgifterna. När företag ser sina vinster försvinna får de ingen motsvarighet till a-kassa, till skillnad från löntagare som förlorar sina arbeten som däremot får a-kassa.