Fredrik Segerfeldt om marknadshyror

Fredrik Segerfeldt skriver bra om marknadshyror i Svensk Tidskrift.

Sveriges terms of trade försvagas

Producentpriserna steg kraftigt i januari jämfört med december, vilket bidrog till att årsförändringen åter blev positiv. Värt att notera är att importpriserna steg klart mer (3,0%) än exportpriserna (2,1%), och att under det senaste året har importpriserna stigit med 1,9% medan exportpriserna fallit 1,5%. Med andra ord har Sveriges terms of trade försämrats betydligt.

Då det minskar svenskarnas köpkraft är det negativt. Samtidigt innebär det att de kommande BNP-siffrorna såsom de diskuteras i media kommer att överdriva styrkan i den svenska ekonomin, eftersom den officiella tillväxtsiffran inte tar hänsyn till förändringar i terms of trade.

Kan Spyker göra Saab lönsamt?

Spykers köp av Saab från GM är nu då klart. Lyckligtvis för regeringen innebär det att Saab kommer att överleva åtminstonde till efter valet. En nedläggning nu hade inneburit att tusentals högavlönade jobb försvunnit, vilket inte varit bra för dem-och naturligtvis allra sämst för de anställda

För att Saab ska kunna överleva på lång sikt krävs dock att det blir lönsamt, vilket Saab nästan aldrig varit de senaste decennierna. Spyker har knappast nog med pengar för att likt GM i 20 år täcka förluster som ofta var i miljardklassen. Måhända har Victor Muller någon riktigt smart affärsidé men vad det ska vara är inte klart, så det återstår att se om han verkligen kan göra Saab lönsamt. Det faktum att Spyker själv haft lönsamhetsproblem talar dock emot det.

Medialänkar i ämnet: SVD1, SVD2, DN.

Borg motsäger sig själv om vikten av arbetslinje

Anders Borg som tidigare var långt mer pessimistisk än de flesta prognosmakare, har nu blivit klart mer optimistisk, vilket då lagom till valrörelsen skapar utrymmen för "reformer".

Han påpekar dock att detta utrymme, för att vara förenligt med sunda statsfinanser, kräver att arbetslinjen upprätthålls. Men trots det så verkar han vilja inrikta "reformerna" till pensionärer och barnfamiljer. Men som Per Gudmundson påpekar, skulle han hållit på arbetslinjen hade dock fortsatt sänkta skatter på arbete varit det "reformutrymmet" skulle inriktats på.

Medialänkar i ämnet: SVD1, SVD2, DN

Folkpartiet mindre feministiskt än nymoderater

Där ser man, nu är Folkpartiet, traditionellt sett det mest feministiska partiet inom borgerligheten, mer liberalt och mindre feministiskt än "de nya moderaterna" (eller iallafall Per Schlingman som för övrigt borde föregå med gott exempel och avstå sitt jobb som partisekreterare till en kvinna (helst då en vettig sådan)). Här är Carl B. Hamiltons välformulerade förklaring till varför de avvisar kvotering till börsstyrelser:

"Schlingman skjuter sig själv i foten om han tror att det här är ett sätt att få fler röster. I grunden är det en socialistisk tanke att dela in folk i olika kollektiv på det här sättet. Vi har diskuterat frågan flera gånger i partiledningen och det är total enighet om att avvisa kvotering"

Skattesänkningar vs centralt avtalade lönehöjningar

På SvD:s ledarsida påpekas hyckleriet från LO att å ena sidan kräva nettolöneökningar genom att höja arbetskraftskostnaderna och samtidigt motsätta sig nettolöneökningar via skattesänkningar (jobbskatteavdrag). Det som bör tilläggas är att medan skattesänkningar skapar jobb så innebär höjda arbetskraftskostnader för alla via centrala avtal att jobb försvinner. Jag skrev tidigare mer utförligt om det här.

Riksbankens självskapade dilemma

Riksbanken flyttade fram sin ränteprognos marginellt, så att det blir höjning till "sommar eller tidig höst". Som ett resultat steg kronab över 10 euro cent (eller med andra ord att euron föll under 10 kr) för första gången sedan slutet av 2008.

Frågan är dock hur snabb räntehöjningarna därefter blir. En enstaka höjning från 0,25% till 0,5% eller ens 0,75% gör knappast någon stor skillnad och lär inte stoppa fastighetsbubblan. Med en inflation på 3% är realräntorna fortfarande starkt negativ och kreditexpansionen fortsätta. Skulle Riksbanken däremot gå fram mer aggresivt så är däremot risken stor att återhämtningen stryps i förtid.

I vilket fall som helst kommer den inflationistiska politik man fört sedan hösten 2008 skapa problem. Frågan är bara om Riksbanken väljer att ta dem senare i år eller vänta och få större problem något eller några år senare.

Medialänkar i ämnet: SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, DN1, DN2, DN3, DN4

Nya siffror bekräftar svensk återhämtning

Dagens data från SCB om industrins orderingång, industriproduktion och "aktivitetsindex" bekräftade min tidigare bild av en svensk ekonomi i återhämtning, ledd av ökad konsumtion, som i sin tur är ett resultat av dels skattesäkningar och dels stigande tillgångspriser. Orderingången föll visserligen tillbaka något, men det var efter en mycket stark ökning den föregående månaden.

Detta, tillsammans med den snabbt stigande inflationen, ökar sannolikheten att Riksbanken kommer att höja före hösten, men fortfarande är det troligaste att de som tidigare sagt väntar till hösten.

Sänkt restaurangmoms skulle skapa jobb och minska krångel

Jag är allmänt sett skeptisk till selektiva, riktade skattesänkningar och föredrar istället generella skattesänkningar. Men det finns en selektiv sänkning som jag tycker borde göras-nämligen restaurangmomsen.

För det första så skulle nämligen skapa många jobb då branschen är arbetskraftsintensiv.

Och för det andra gäller här inte den vanliga invändningen att det skulle skapa gränsdragningsproblem och ökad krångel. Momsen är redan differentierad, med 25% som huvudsats men 12% eller 6% för vissa varor så gränsdragningsproblemen finns redan nu. För restauranger skulle förmodligen också krånglet minska eftersom vi idag har det lätt absurda förhållandet att om du köper mat på en restaurang och äter den där då gäller 25% moms, men om du köper samma mat på samma restaurang och tar med den hem då gäller 12% moms (för att då anses det vara inköp av mat, och inte restaurangtjänst). Om restaurangmomsen sänktes till 12% så skulle restaurangerna slippa hantera 2 olika momssatser och krånglet skulle därmed minska för dem.

Utdelningar och löner

LO försöker hävda att de höjda utdelningarna i vissa företag visar att det finns utrymme att höja lönerna. Om så var fallet borde de stora utdelningssänkningarna förra året implicerat att lönerna borde ha sänkts, medans de i verkligheten höjdes.

Bortsett från detta finns det flera problem med kopplingen mellan utdelningar och löner. För det första så kommer generellt höjda löner minska efterfrågan på arbetskraft även om företaget är lönsamt. Vinstmaximerande företag kommer hursomhelst att göra sig av med arbetskraft om den är för dyr.

För det andra så är vinstnivån i företag av den storleken till stor del avhängig de utländska operationerna, något som inte har med lönsamhet på svenska anläggningar att göra.

Och för det tredje så finns det inom branscher stora skillnader mellan olika företag. Inom handeln kan exempelvis många stormarknader göra stora vinster medans småbutiker har svårt att bli lönsamma. Om då facket insisterar på att alla ska få lika stora höjningar så kommer många butiker att slås ut, samtidigt som det i andra butiker finns utrymme för ännu större höjningar. Lösningen på detta är förstås att de centrala avtalen slopas och förhandlingarna decentraliseras till åtminstonde företagsnivå.

Reinfeldt hade faktiskt trots allt rätt

Thomas Östros är upprörd över att Reinfeldt felaktigen påstod att 100,000 fler var sysselsatta nu än när regeringen tillträdde.

Ser man på antalet arbetade timmar så har dock faktiskt det ökat under de senaste 3 åren. Tredje kvartalet 2009 så var antalet arbetade timmar 1576,75 miljoner, en ökning med 2,4% jämfört med de 1539,56 miljoner timmar som arbetades tredje kvartalet 2006.

Eftersom att exempelvis sjukskrivna räknas som sysselsatta samtidigt som deras vikarier också räknas som sysselsatta trots att bara en av dem (vikarien) faktiskt arbetar så är arbetade timmar ett minst lika korrekt mått på antalet verkligt sysselsatta som antalet formellt sysselsatta (Eftersom det också påverkas av genomsnittlig arbetstid hos de faktiskt arbetande är det inte heller perfekt, men det är som sagt inte mer imperfekt än måttet antal formellt sysselsatta).