onsdag 29 februari 2012

Både konservativa och feminister inkonsekventa

När vissa konservativa försökt motivera varför de är emot homosexuella äktenskap har de svarat att äktenskapet är en institution som ska främja mänsklighetens fortlevnad och att eftersom homosexuella inte kan få barn så är de inte lämpade att gifta sig. Det är förvisso sant att homosexuella inte kan få barn som kommer till genom sex med varandra, men det kan å andra sidan inte heller heterosexuella par där en eller båda pga hög ålder (gäller framförallt kvinnor) eller andra skäl är infertila så det skulle utesluta dessa också.

Vad som får denna argumentation att framstå som ännu märkligare är att dessa konservativa också är emot när homosexuella genom adoption eller insemination för lesbiska kvinnor skapar fler barn eller åtminstone ser till att barn slipper vara föräldralösa. Denna inkonsekvens blir ännu tydligare när vi ser hur Kristdemokraterna också motsätter sig insemination för ensamstående kvinnor.

Deras argumentation i denna fråga motsäger också att de i frågan om föräldraförsäkringen inte anser att båda föräldrar bör ta hand om barnen utan att det räcker med att en gör det. För att inte tala om hur mycket det motsäger deras tidigare retorik om hur "verklighetens folk" inte ska tvingas lyda "pekpinnar" från politiker.

Slutsatsen man måste dra är att konservativa inte bryr sig om vare sig mänsklighetens fortlevnad eller om valfrihet utan om att alla familjer måste se ut som de vill.

Som PJ Anders Linder påpekar avslöjar frågan om insemination för ensamstående även feministers hyckleri. Feminister har ju länge hävdat att "ett barn har rätt till båda föräldrarna" när kvotering av föräldraförsäkringen och att kvotering innebär "individualisering" då halva tiden enbart kan utnyttjas av ena föräldern. Genom att stödja ensamståendes kvinnors rätt till inseminering så avslöjar de att de inte alls bryr sig om det där med "rätt till båda föräldrar" och de avslöjar återigen att de inte anser att föräldraförsäkringen utgår individuellt för vardera förälder när de inte kräver att dessa bara ska få hälften så lång föräldraledighet, något de dock redan avslöjat när de inte krävt att personer som blivit ensamstående föräldrar genom sex bara ska få hälften så lång föräldraledighet.

Både konservativa och feminister använder alltså argument emot valfrihet i vissa frågor som kan användas som argument emot deras valfrihetsståndpunkt i andra frågor, och på motsvarande sätt använder båda argument för valfrihet i vissa frågor som kan användas emot deras frihetsfientliga åsikt i andra frågor.

Endast liberaler är konsekventa i sin argumentation och sina ställningstaganden.

tisdag 28 februari 2012

Rätt med avgifter för utländska studenter

Regeringen genomförde tidigare en reform som innebar att Sverige slutade vara det kanske enda land i världen som lät utländska studenter, eller mer specifikt studenter från länder utanför EES (och Schweiz), få gratis utbildning på svenska högskolor och universitet.

Argumenten för detta är starka. Dessa studenter har inga föräldrar som betalat skatt i Sverige och då de i de flesta fallen lär välja att arbeta i andra länder så det finns verkligen ingen anledning att betala deras studier. Om utländska studenter är villiga att betala för sig ska de självfallet vara välkomna, men om inte så klarar sig Sverige bättre utan dem.

Socialdemokraten Karin Wanngård argumenterar nu för att avgifterna bör tas bort. Hennes argument tycks vara dels att avgifterna lett till en dramatisk minskning av antalet utländska studenter och dels att detta skulle vara
negativt för att deras närvaro i sig förbättrar undervisningen.

Det är helt korrekt och väldigt väntat att avgiftsbeläggningen lett till att betydligt färre studenter från utanför EES kommit hit. Men då de utgjorde en finansiell börda för svenska staten under tiden då avgifter saknades är detta positivt. Det hade varit ännu bättre om ännu fler ändå kommit nu när avgifter införts, men jämfört med det avgiftsfria alternativet är det ändå en vinst för Sverige.

Vilket leder oss till hennes andra argumentet, att närvaron av utländska studenter skulle förbättra undervisningen. Det är dock svårt att se någon sådan betydande effekt. Annat än i ämnen som beskrivning av exempelvis kinesisk, rysk eller amerikansk historia (som ytterst få studerar till) så finns redan all relevant kunskap här eftersom att fysikens, datavetenskapens, nationalekonomins och så vidare lagar gäller överallt. Snarast finns en risk att kulturella och språkliga missförstånd kan distrahera från ämnena.

Wanngård menar vidare att personliga kontakter mellan dessa studenter och svenska studenter kan skapa exportmöjligheter. I den mån dessa studenter i framtiden får chefspositioner är det i och för sig ett i grunden korrekt argument, men det sker bara i undantagsfall och räcker därför inte för att kompensera för argumenten för avgifter.

måndag 27 februari 2012

Skattehöjningar leder till smuggling

Möjligheten till legal och illegal införsel av alkohol och tobak är något som är viktigt för friheten för de av oss som använder såna varor (jag dricker alkohol, men röker eller snusar inte) eftersom att det begränsar politikernas vilja att höja förmynderiskatterna på dem. Det var just risken för smuggling som ledde till att regeringen ställde in den planerade höjningen av alkoholskatten som annars hade genomförts vid det årsskifte som nyss varit.

Vi kan också se det på hur regeringen de senaste åren höjt skatten på cigaretter (och annan rökt tobak) mycket mindre än skatten på snus eftersom man upplever det som en risk att väldigt stora höjningar av cigarettskatten skulle leda till ökad smuggling, medan man ansett att det inte funnits någon risk för smuggling av snus eftersom det är förbjudet i alla EU-länder förutom Sverige. Skatten på snus har så mycket som tredubblats de senaste åren, vilket ger en antydan om hur mycket högre skatten på alkohol och cigaretter hade varit om regeringen inte fruktat ökad legal och illegal införsel.

Nu visar det sig att snus i allt högre grad börjat smugglats in till Sverige via Norge som ett resultat av de senaste årens skattehöjningar, något regeringen inte tänkt på. Detta är något snusare i Sverige bör vara glada för eftersom det nu när det uppmärksammats lär få regeringen att tveka mer inför fler skattehöjningar.

söndag 26 februari 2012

Svensk seger i finländsk schlager

Jag är i och för sig inte mycket av schlageranhängare, men jag finner det ändå intressant att vinnaren i den nationella schlagerfinalen i Finland var sångerskan Pernilla Karlsson med låten "När jag blundar". Låten kan ses och höras i nedanstående videoklipp:

Då folks musikaliska smak varierar så är det nog olika åsikter bland läsarna om hur bra den är. Min åsikt är att den är hyfsat bra, men långtifrån den bästa låt jag hört. Huruvida den rent musikaliskt är bättre än de finskspråkiga bidragen har jag svårt att bedöma då jag inte hört de flesta av dem (de jag hört var dock sämre).

Det mer allmänt intressanta är dock det faktum att en svenskspråkig sångerska och låt vann i Finland illustrerar att den svenskfientlighet som partiet Sannfinländarna (eller Perussuomalaiset som de nog föredrar att kallas) stått för bara delas av en liten minoritet av finnarna.

lördag 25 februari 2012

Är staten värre alkoholförmyndare i Finland eller Sverige?

I förra inlägget nämnde jag att det i Sverige är olagligt att överlämna champagne liksom alla andra drycker starkare än folköl till en 18-åring, medan det i Finland är tillåtet att överlämna champagne liksom alla andra drycker med en alkoholhalt under 22% (dvs allt utom sprit) till 18- och 19-åringar. Av detta kan man få intrycket att Finland är mer alkoholliberalt än Sverige. Det är det också, för 18-och 19-åringar, men för alla som är 20 eller äldre så är den finska staten värre förmyndare än den svenska.

Finland har liksom Sverige ett statligt drivet detaljhandelsmonopol för starköl, starkcider, vin och sprit, fast där kallas det för Alko istället för Systembolaget, så på den punkten är båda staterna i princip lika oliberala.

Vad gäller alkoholskatten så verkar den vara högre i Finland än i Sverige. Priserna exklusive skatt borde vara ungefär lika hög i Finland som i Sverige så därför är prisskillnaden inklusive skatt en indikator på hur hög den är.

Enligt Alkos hemsida är det billigaste starkölet Olvi export (alkoholhalt 5,2%), som exklusive pant kostar €1.30 för en 33 cl flaska. Då euron står i 8,82 kronor nu, motsvarar det 11,40 kronor. Det billigaste starkölet på Systembolaget med samma alkoholhalt, Femkommatvåan, kostar som kontrast 10,40 kronor exklusive pant för en 50 cl burk. Det är alltså billigare med 50 cl öl i Sverige än 33 cl i Finland (och nej, det fanns ingen 50 cl förpackning som var billigare i förhållande till volymen än Olvi export). Literpriset är alltså hela 67% högre i Finland än i Sverige.

För vin föreligger liknande förhållande. Det billigaste 3 liters lådvinet i Finland var Magyar Fehér Bor, som kostade €24.40, eller 215 kronor. Som kontrast kostar det billigaste lådvinet på Systembolaget, Castillo de Gredos, 137 kronor. Vinpriset är alltså 56% högre i Finland än i Sverige.

Hur är det med priset på sprit i Finland då? Jag försökte kolla det också, men fick då meddelandet :

"Enligt 33 § alkohollagen är reklam och indirekt reklam för starksprit och annan verksamhet för främjande av försäljningen av starksprit förbjuden.

Därför visar vi på våra webbsidor inga alkoholvaror med en alkoholhalt på över 22 volymprocent."

Detta lämnar väl inget tvivel om att den finska staten är en värre förmyndare vad gäller sprit också.

fredag 24 februari 2012

Reflektioner om Estelle & "monarkin"

Vad ska man då säga om att födseln av en liten flicka (som får det lite udda namnet Estelle) helt dominerat mediabevakningen de senaste dagarna?

Först så bör man glädjas med och gratulera Victoria och Daniel för att deras familj fått ett önskat tillskott, och i grunden är det även bra för hela Sverige när det föds fler barn, men å andra sidan föds det faktiskt i genomsnitt strax över 300 barn per dag i Sverige så detta enda barn gör inte någon större skillnad.

Vilket för oss till den andra punkten. Varför ska just denna flicka behandlas som om hon vore mer värd än andra barn? Förklaringen är självfallet att hon är tronarvinge, men det leder oss till frågan om varför ska någon vara tronarvinge.

Victoria må vara en sympatisk person, och det blir troligtvis Estelle också när hon blir äldre, men det räcker verkligen inte som rättfärdigande. "Monarkin" (då monarki betyder envälde är det egentligen ingen monarki likt det var för några århundraden sedan eller som det fortfarande är i t.ex. Saudiarabien) är idag helt överflödigt, vi skulle kunna avskaffa det och ersätta det med ingenting (titeln som statschef kan helt enkelt överföras till statsministern) och ingen nödvändig eller önskvärd syssla skulle bli ogjord eftersom kungen eller i framtiden drottningen inte gör något annat än att bara finnas där för kamerorna och inneha sin titel.

Det är också principiellt fel att någon ska vara under sin livstid garanterade ett lyxliv finansierat av skattebetalarna enbart på grund av vilka deras föräldrar är. Vissa kanske skulle kanske jämföra det med arv eller att personer som Kinneviks Christina Stenbeck eller Hennes & Mauritz Karl-Johan Persson som fått VD-poster på basis av att de hade Jan Stenbeck respektive Stefan Persson som fäder, men skillnaden var att där är det föräldrar som väljer att ge pengar och uppdrag i företag de äger till sina barn, medan i det här fallet så handlar det om att skattebetalare tvingas finansiera en viss familjs lyxliv enbart på basis av vilka gener de har.

Det råder alltså ingen tvekan om att "monarkin" är principiellt fel för oss liberaler, men å andra sidan är kostnaden för det hela rätt så försumbar jämfört med allt annat slöseri i statsbudgeten. Jämför exempelvis de 100 miljoner som kungafamiljen får med de 35 miljarder som diktaturer av varierande vidrighet får så framstår frågan om avskaffandet av "monarkin" som en närmast trivial fråga.

Till sist kan jag, som ofta kollar in olika svenskfinländska tidningars på nätet notera att Ålandstidningens ledarredaktion föreslår att Ålands "regering" ska överlämna en champagneflaska till Estelle. Det bör de i så fall göra i Åland, för här i Sverige är det förbjudet att överlämna drycker starkare än folköl till 18-åringar (I Finland, inklusive Åland, är det bara starksprit som de har 20-års gräns på, drycker med alkoholhalt under 22% är det 18-års gräns på).

tisdag 21 februari 2012

Folkpartiets skolpolitik blir alltmer antiliberalt

Folkpartiledaren Jan Björklund fortsätter sitt antiliberala förfall i sin hjärtefråga skolpolitiken. Efter att ha antagit och genomfört en fascistisk politik i frågan om hemundervisning, en fråga som berör bara något hundratal personer men som är principiellt viktig, så fortsätter han med nya antiliberala utspel angående friskolor där staten ska ytterligare försvåra för dem, bland annat med regel om att ägare av friskolor ska tvingas vara kvar minst 10 år. På vilket sätt det ska förbättra något är oklart.

Det enda som är klart är att det är antiliberalt, men ändå har Björklund häpnadsväckande nog mage att avsluta meddelandet med utspelet med hälsningen "med liberala hälsningar". Nu väntar vi bara på att Jonas Sjöstedt ska avsluta något nytt utspel om ökade statliga interventioner med hälsningen "med prokapitalistiska hälsningar" eller att Jimmie Åkesson ska avsluta ett utspel om begränsad invandring med "med invandringsvänliga hälsningar".

söndag 19 februari 2012

Rättelse av mig själv

Efter att ha tänkt över det lite så inser jag att jag hade delvis fel i mitt förra inlägg. Jag skrev nämligen att "volymminskningen berörs inte av den ursprungliga marginalen".

Det är i och för sig korrekt så länge vi enbart syftar på marginalen hos restaurangen som överväger prishöjning, och det var enbart utifrån den aspekten jag tänkte när jag skrev inlägget. Men om man diskuterar något som berör marginaler inom branschen i allmänhet, och det är det ju frågan om i detta fall, då är det åtminstone på lång sikt inte korrekt. För högre marginaler innebär nämligen att benägenheten att starta nya konkurrenter ökar samtidigt som antalet konkurser minskar och benägenheten att priskonkurrera hos de som hursomhelst skulle ha existerat ökar. Alla dessa faktorer innebär förstärkt konkurrens och större konkurrens innebär att förlusten av kunder från prishöjningar blir större.

Denna nya aspekt innebär dock bara en rättelse av en viss aspekt av analysen, inte en rättelse av min slutsats, tvärtom så förstärks slutsatsen att den långsiktiga prisdämpande effekten blir klart större än den initiella.

fredag 17 februari 2012

Dagens Industri vilseleder om restaurangmomsen

Dagens Industri hävdar att sänkningen av restaurangmomsen är en flopp eftersom priserna enligt dem enbart sänkts med 1,4% istället för de 13% som de antyder de skulle ha fallit om priserna sänkts fullt ut.

Detta är dock missvisande av väldigt många olika skäl. Det är uppenbart att Dagens Industri inte ställer särskilt höga kompetenskrav på de journalister de anställer.

För det första så innebär oförändrat pris exklusive moms på det som berörs 10,4% och inte 13% prissänkningen eftersom priset inklusive moms ursprungligen var 125% av priset exklusive moms, varför det nya priset inklusive moms blir 89,6% (112/125) av det gamla.

För det andra berördes en stor del av restaurangernas försäljning inte av sänkningen. Redan tidigare var den del av deras försäljning som bestod av hämtmat ,eller rättare sagt vad restaurangerna påstod var hämtmat, det förekom en hel del fusk inom området, belagd med bara 12% moms och dessutom är det så att på alkohol såld på restauranger/krogar så kvarstår 25% moms. Exakt hur stor del av försäljningen som bestod av påstådd hämtmat och alkohol är oklart, men det är en väldigt betydande del.

För det tredje så var minskningen snarare 1,8% då om man kollar i SCB:s databas så sjönk årsökningen av priserna på restaurangtjänster från 3,2% i december till 1,35% i januari.

Trots alla ovanstående punkter så är det dock helt klart så att vinstmarginalerna stigit, dock långt mindre än vad DI påstår, men det finns för det fjärde skäl att tro att dessa nu högre marginaler kommer att sjunka tillbaka på längre sikt. Anledningen är att desto högre den nuvarande marginalen är desto mindre lönsamt kommer framtida prishöjningar att framstå. En företagares vinstförändring från en prishöjning bestäms nämligen av hur bruttomarginalen kommer procentuellt förbättras i förhållande till hur volymen minskar. Volymminskningen berörs inte av hur stor den ursprungliga marginalen är men det gör däremot den procentuella förändringen av marginalen. Om vi antar att den ursprungliga marginalen är 30% och priset höjs 3% då kommer vinsten öka så krävs det en volymminskning på 9,1% (3/33) eller mer för att det ska vara olönsamt. Om vi däremot antar att den ursprungliga vinstmarginalen är 36% räcker det med en volymminskning på minst 7,7% (3/39) för att det ska vara olönsamt med högre priser.

Och eftersom det är mer sannolikt att volymen ska minska minst 7,7% än att det ska minska minst 9,1% och eftersom en given volymminskning minskar vinsten mer vid högre marginaler bidrar högre marginaler nu till att restauranger kommer bli mindre benägna att höja priserna i framtiden vilket innebär att den prisdämpande effekten kommer att bli större och större allt eftersom att tiden går

Till sist bör man komma ihåg att syftet med momssänkningen inte direkt var att sänka priserna utan att öka sysselsättningen och som jag konstaterat tidigare så finns det anledning att tro att en sådan effekt även kommer från högre marginaler, och inte bara lägre priser. Som jag skrev tidigare:

Om bruttomarginalen höjs blir det nämligen givet en viss volym mer lönsamt att exempelvis ha längre öppettider, eller att ha en större personalstyrka när man har öppet. Vissa skulle angående det senare kanske invända att om personerna inte behövs vid 25% moms då kommer de inte att behövas vid 12% moms om det inte är fler kunder, men det bortser från att om man har en större personalstyrka kommer köer och väntetider bli kortare vilket kommer att locka fler kunder.

Dessutom innebär högre bruttomarginaler att färre restauranger går i konkurs, och att det blir lönsamt att starta fler.

torsdag 16 februari 2012

Hur Estlands konjunktur styrs av Sverige

I början av 2011 så hade Estland högst tillväxt i Europa, 9,5%. Den årliga ökningstakten har därefter sjunkit dramatiskt, till 4% under fjärde kvartalet och jämfört med tredje kvartalet sjönk faktiskt BNP.

Anledningen till denna avmattning är naturligtvis försvagningen av den konjunkturen ute i Europa. Mer specifikt tycks det faktiskt vara avmattningen i Sveriges ekonomi som orsakat avmattningen i Estlands ekonomi. I januari (2011) ökade exporten från Estland till Sverige med hela 128% till €162 miljoner, medan motsvarande siffra för november var en minskning med 27% till €122 miljoner.

Siffrorna kan förefalla låga, men kom då ihåg för det första att det är månadssiffror, så i årstakt är talen 12 gånger så höga, och för det andra så är Estland ett väldigt litet land med en befolkning på bara strax över 1,3 miljoner och en BNP på bara ungefär €15 miljarder, att jämföra med ungefär €11,5 biljoner för USA och ungefär €400 miljarder för Sverige. Skillnaden mellan Sverige och Estland i ekonomisk storlek är ungefär lika stor som skillnaden mellan USA och Sverige.

I årstakt var då ökningeen i export till Sverige i januari €1,1 miljarder (12*(162-(162/2.28)) medan minskningen i november var ungefär €500 miljoner (12*(122-(122/0.73)). Förändringen i årstakt från ökning till minskning var då €1,6 miljarder, eller över 10% av BNP. I den mån förädlingsvärdet från exporten utgjordes av importerade insatsvaror så begränsas den estniska förlusten av förädlingsvärde, men det är uppenbart att både konjunkturuppgången och framförallt den senare avmattningen i Estland avspeglar helt eller till stor del hur exporten till Sverige förändrats.

Varför blev det då en så dramatisk försvagning av ändringstakten av Estlands export till Sverige? Det tycks dels handla om att den svenska ekonomin också försvagades och dels om att ett antal beställningar av elektronisk utrustning av engångskaraktär levererades i slutet av 2010 och början av 2011, något som hade stor effekt på den estniska ekonomin eftersom den som sagt är så liten

tisdag 14 februari 2012

Folkpartiets antiliberala skolpolitik tvingar familjer i exil

Folkpartiet kallar sig ofta för liberalt, men det är uppenbart att det är en lögn. Man behöver faktiskt heller inte ens ha en snäv definition på liberalism som enbart klassisk liberalism för att inse det, Folkpartiet har på många områden en politik som även är oförenlig med socialliberalism.

Detta gäller framförallt partiets hjärtefråga, skolpolitiken. Även om de har vissa positiva sidor även där i form av att de motsätter sig vissa marxistiska fluminslag i den gamla socialdemokratiska skolan, som daltandet med mobbare och kravet att även personer ointresserade av universitetsstudier måste utbilda sig för det i gymnasiet, så genomsyras partiet dock av ett djupt antiliberalt och psykologiskt tvångsmässigt kontrollbehov. Det visar sig i deras krav på ett otal områden att alla skolor måste ha samma lösningar, deras skråväsendesyn på läraryrket, deras negativa syn på friskolor som nämnvärt skiljer sig från kommunala skolor och ur principiell synvinkel framförallt deras förföljelse av hemundervisande familjer.

Hemundervisning har sedan länge varit tillåtet i nästan alla länder, med undantag för Tyskland där ett förbud som infördes 1938 olyckligtvis blev kvar i lagboken även efter regimens undergång 1945, även i Sverige under socialdemokratiska och för den delen även de tidigare borgerliga regeringarna. Men av någon anledning så tycks Folkpartiet känna ett oförsonligt hat mot hemundervisning och infört vad som de facto är ett totalförbud.

Vad detta hat och denna förbudsiver bottnar i är oklart, men jag tror att det främst handlar om deras psykologiskt tvångsmässiga kontrollbehov att inget i skolan får avvika från vad folkpartistiska skolpolitiker kommer fram till är bäst för alla
och i andra hand bottnar i Folkpartiets roll som särintresseparti för lärarna som då involverar en önskan att eliminera all konkurrens, trots att det i Sverige bara handlat om något hundratal familjer.

Det handlar dock verkligen inte om "omsorg av barnen" för studier visar att hemundervisade barn tvärtom presterar bättre.

Jag har tidigare också berättat om ett flertal familjer som flytt till världens andra svenskspråkiga politiska enhet, Åland. Nu har även Jonas Himmelstrand, ordföranden för Riksföreningen för hemundervisning, känt sig tvungen att fly till Åland, efter det att Uppsala kommun, ålagt honom absurt höga böter (280000 kronor) för att han vägrat att skicka sina barn till kommunal skola.

Att bo i Åland behöver inte vara något negativt, tvärtom verkar det vara ett väldigt trevligt och välfungerande samhälle med ovanligt låg arbetslöshet, under 3% att jämföra med över 7% i Sverige, vilket för övrigt är varför inte bara hemundervisare utan även arbetssökande borde överväga att flytta till Åland, men då det innebär att man bor längre från vänner och släktingar är det något många ändå helst inte skulle vilja göra och framförallt borde det inte vara något man är tvungen att göra på grund av orättfärdigt förtryck från folkpartistiska skolpolitiker.

Den kristdemokratiska riksdagsledamoten Annelie Enochsson har reagerat mot detta, och det är i och för sig bättre än ingenting, men som konstateras på [Klassiskt] Liberala partiets blogg så bär Enochsson och resten av hennes parti ett ansvar för detta då man lät lojaliteten med antiliberala folkpartistiska skolpolitiker gå före deras principer inom detta område när man röstade för den skollag där de facto förbudet mot hemundervisning ingår.

För övrigt meddelar Himmelstrand att han från sitt nya hem i Åland kommer fortsätta bedriva opinionsbildning i Sverige mot Folkpartiets antiliberalism inom detta område, så om Folkpartiets skolpolitiker tror att landsförvisning kommer att minska kritiken mot dem så misstar de alltså sig.

söndag 12 februari 2012

Alkohol ökar kreativiteten

Nykterhetsfanatiker talar ofta om att alkohol har negativa effekter, och det är i och för sig delvis sant i bemärkelsen att alkohol ibland har negativa effekter, men det de bortser ifrån är att alkohol också har positiva effekter. Nu visar en studie att alkohol ökad kreativiteten och problemlösningsförmågan åtminstone vid måttliga mängder.

Då alkoholens negativa effekter har utgjort existensberättigandet av särskilda punktskatter på alkohol så innebär existensen av positiva effekter att dess existensberättigande försvinner (det finns för övrigt även andra skäl att slopa punktskatten på alkohol, som de negativa effekterna på tillväxten och friheten).

torsdag 9 februari 2012

Lars Calmfors felaktiga statistikanalys

Lars Calmfors skriver i dagens DN:

Engström hänvisade i stället till att antalet sysselsatta personer ökat sedan 2006. Även det är ett dåligt argument, eftersom befolkningen samtidigt växt och andelen sysselsatta av befolkningen därför ändå minskat.

Vid första anblick, som Calmfors verkar ha nöjt sig med, så stämmer det om vi kollar den officiella statistiken. Mellan fjärde kvartalet 2006 och fjärde kvartalet 2011 steg antalet sysselsatta i åldern 15-74 med 3,95%, från 4,452 miljoner till 4,628 miljoner, men totalbefolkningen i gruppen ökade med 4,9%, från 6,759 miljoner till 7,091 miljoner.

Men ser vi däremot på gruppen 16-64 är utvecklingen en annan. Sysselsättningen i den gruppen ökade med 3,3% från 4,365 miljoner till 4,51 miljoner medan befolkningen bara ökade 2,8%. från 5,847 miljoner till 6,01 miljoner. Beror då skillnaden på resultaten på att personer i gruppen 65-74 hade fallande sysselsättningsgrad? Nej. tvärtom så ökade deras sysselsättningsgrad långt snabbare då antalet sysselsatta äldre steg med 39,5%, från 82200 till 114700 att jämföra med folkökningen på 24,9%.

I stället berodde skillnaden på att en grupp som traditionellt har mycket lägre sysselsättningsgrad, alltså personer i åldersgruppen 65-74 ökade sin andel av befolkningen. Det illustrerar problematiken med ökad försörjningsbörda för de äldre om de inte arbetar längre som diskuterades i föregående post, men då samtliga åldersgruppers sysselsättningsgrad har ökat ger det en missvisande bild av jobbpolitikens effekter.

UPPDATERING 12 FEBRUARI: Även Bertil Holmlund verkar förvirrad på den punkten. Nog är det beklämmande att professorer i nationalekonomi inte förstår sig på grundläggande statistik.

onsdag 8 februari 2012

Reinfeldt har rätt om pensionsålder

Fredrik Reinfeldt har då påpekat att eftersom medellivslängden sakta men säkert stiger så är det inte längre ekonomiskt hållbart att 65 eller 67 ska ses som den normala pensionsåldern. Det har han helt rätt i, för om inte pensionsåldern stiger i takt med, eller nästan i takt med (den behöver inte stiga med lika många år, det räcker med att den stiger så mycket att antalet år i arbete stiger procentuellt lika mycket som antalet år man lever) medellivslängden så innebär den ekonomiska logiken obönhörligen att följden endera kommer att bli att skattebördan för de arbetande för pensionssystemet kommer att öka eller att pensionärernas standard relativt de arbetandes måste sänkas. Inget av dessa båda utfall kan ses som önskvärda, varpå slutsatsen är att pensionsåldern bör stiga.

Det man bör göra i det avseendet rent tekniskt är för övrigt att slopa den allmänna pensionsåldern så folk kan arbeta så länge de vill och kan, samtidigt som man bör få högre pension per år desto senare man går i pension. På så sätt existerar starka incitament för att arbeta längre tid samtidigt som folk själva kan göra avvägningen mellan nyttan av att få vara pensionär längre tid och få en högre pension per år när de väl går i pension.

Vissa kritiker av Reinfeldts utspel menar att man istället borde fokusera på att få in fler unga i arbete. På sätt och vis har de rätt i att en lägre arbetslöshet bland inte bara unga, utan alla under 65, är mer angeläget särskilt på kort sikt än ökad sysselsättning bland personer äldre än 65. Det är bland annat därför jag är kritisk till att personer äldre än 65 får dubbelt jobbskatteavdrag. Men det är önskvärt med ökad sysselsättningsgrad både bland personer som är äldre och som är yngre än 65 och det finns i grunden ingen motsättning mellan dessa båda mål då antalet arbetstillfällen inte är något givet, särskilt då inte på lång sikt.

måndag 6 februari 2012

AstraZeneca visar på behovet av sänkt statlig inkomstskatt

Som bekant har AstraZeneca som en del av ett globalt sparprogram där över 7300 personer avskedas ska då lägga ner sin forskningsenhet i Södertälje, vilket innebär en förlust på 1200 jobb där.

Detta är ett negativt besked inte bara mot Södertälje och de berörda forskarna, utan även mot Sveriges ekonomi dels för att det handlade om väldigt välbetalda jobb och dels för att det genom att försvaga klustret av läkemedelsforskning riskerar att dra med sig ännu fler jobb inom läkemedelsforskningen.

Vad ska då göras åt saken? Vissa har föreslagit bättre samverkan mellan läkemedelsbolagen, sjukvården och universiteten. Det är som jag förstår det något som redan sker, men det kan säkert göras bättre.

Ännu viktigare är dock att göra det mer lönsamt för de allra bästa forskarna, såväl svenska som utländska, att verka i Sverige. Det innebär dels sänkt bolagsskatt så att det blir mer attraktivt för företag att investera i Sverige, dels innebär det lägre arbetsgivaravgifter så kostnaderna blir lägre för företagen men det innebär också att den statliga inkomstskatten, som enbart betalas av höginkomsttagare bör sänkas. Lägre statlig inkomstskatt innebär nämligen att läkemedlsföretag och andra forskningsföretag behöver betala en lägre bruttolön för att toppforskare ska få den nettolön de kräver för att verka i Sverige.

Att sänka inkomstskatten för låginkomsttagare för att minska utanförskapet är bra, men vi behöver också sänkt inkomstskatt för höginkomsttagare för att de ska vilja bedriva sin verksamhet i Sverige. Det kommer i slutändan också gynna låginkomsttagare då det kommer att bli fler som kommer vilja efterfråga deras tjänster.

torsdag 2 februari 2012

Sportförbund för TV-licensens avskaffande?

Ett antal idrottsledare kräver att man ska kunna se på OS gratis. Då borde de förorda att TV-skatten ("licensen") avskaffas och att en reklamkanal sänder det, för annars går det nämligen inte att se det gratis-åtminstone inte lagligt.

För er som för övrigt inte läst eller kommer ihåg mitt mer utförliga inlägg om varför TV-skatten borde avskaffas så kan ni läsa den här.