onsdag 30 november 2011

Rekordstort svenskt sparandeöverskott

Sveriges bytesbalansöverskott steg till hela 76,1 miljarder, eller 9% av BNP, under tredje kvartalet, det största någonsin under ett kvartal. I förhållande till ekonomins storlek är Sveriges överskott därmed större än i Kina och Tyskland.

Då bytesbalansöverskott är detsamma som sparandeöverskott så illustrerar detta varför de borgerliga debattörer som anser att sänkt skatt på sparande bör prioriteras har fel. Sverige har ingen brist på sparade medel, utan tvärtom ett stort överskott. Det vi däremot har för lite av är investeringar och arbetstillfällen och därför är sänkt skatt på investeringar och arbete det som ska prioriteras

tisdag 29 november 2011

Vindkraft-en ren blåsning

Nya Wermlands-Tidningen har en bra ledare om hur vindkraften är en ren blåsning av de flesta av oss eftersom det är en ineffektiv energikälla som enbart kan expandera på grund av statliga subventioner. Ett utdrag:

"Till vänster så är det miljöpartisterna som skall hållas nöjda och hos det borgerliga är det Centern. Och nu är frågan dessutom djupt penetrerad i alla de andra partierna...

...Egentligen är vindkraften inte lönsam. Den är så ineffektiv att den aldrig skulle klara sig på en fri marknad. Blåser det för mycket eller för lite eller om vinden är för byig så står snurrorna stilla. Verkningsgraden för verk på land är cirka 23 procent. Det innebär att vindkraft inte kan ersätta särskilt mycket annan kraft...

...Det är endast med hjälp av en särskild punktskatt, med det nyspråkliga namnet elcertifikat, på icke förnybar el som vindkraften kan drivas. Det betalar vi alla på våra redan dyra elräkningar. Utan dessa stora subventioner så skulle det inte finnas så mycket vindkraft. Samtidigt slår sig anhängarna av den förnybara energin sig för bröstet när de menar att den miljövänliga kärnkraften minsann måste klara sig utan några subventioner. Den nya Centerledaren Annie Lööf har till och med gjort en stor poäng av detta med subventioner till det ena men inte till det andra."

Det kan ju också tilläggas att vindkraftverk är förödande för fågellivet. Något för "naturvänner" att tänka på.Det har gått troll i vindkraften i svensk politik.

måndag 28 november 2011

Hur problemet med för höga betyg kan lösas

På senare tid har det ofta uppmärksammats att det blivit ett allt större problem att grund- och gymnasieskolor konkurrerar genom att vara extra generösa i sin betygssättning och ge elever högre betyg än de förtjänar, vilket möjliggör för eleverna att ta sig in på attraktiva utbildningar.

Detta används som som argument mot friskolor och konkurrens inom skolan. Att inskränka valfriheten och tvinga alla att gå i kommunala skolor vore dock förödande för valfriheten och skulle innebära att det inte längre skulle finnas någon konkurrens i mer legitima områden.

Problemet med för höga betyg uppstår som sagt eftersom att elever och deras föräldrar ofta meddelar skolorna att om de inte är generösa i sin betygssättning då kommer de att välja en annan skola. Och ibland kan det vara så att skolorna försöker skapa ett rykte om sig att vara generösa för att locka till sig elever. Detta i sin tur beror på att elever vill ha höga betyg för att kunna komma in på attraktiva utbildningar.

Man kan samtidigt fråga sig varför detta problem inte existerar på universiteten-åtminstone inte vad gäller högsta betyget VG (däremot finns det av andra skäl ett visst incitament för universitet att ge ut G istället för Underkänt då de får betalt efter antalet elever som får endera G eller VG, men det är annorlunda från den ovannämnda problematiken). Anledningen är att om ett universitet får rykte om sig att ge för höga betyg då kommer arbetsgivare att börja misstro betyg från det universitetet och då kommer dessa betyg inte vara någon tillgång för de som fick dem. För elever som faktiskt förtjänar höga betyg kommer det tvärtom bli oattraktivt att söka sig dit då arbetsgivare inte kommer att tro att de förtjänade dessa höga betyg trots att de faktiskt gjorde det.

En lösning vore därför att ge högre utbildningsinstitutioner rätten att selektivt bortse från betyg från skolor där det finns starka tecken på att man systematiskt ger för höga betyg, på motsvarande sätt som arbetsgivare gör om de misstänker att ett visst universitet ger för höga betyg. Som det är idag så måste de behandla betygen som absolut sanna oavsett hur tvivelaktig skolans betygssättning förefaller. Om man istället gav dem rätten att besluta att bortse från betyg från skolor som systematiskt ger för höga betyg så skulle skolorna få incitament att vara rättvisa i sin betygssättning.

söndag 27 november 2011

Juholt som Ljugholt

Som Peter Wolodarski konstaterar har Håkan Juholt under sin korta tid som partiledare lyckats ljuga i åtminstone 13 områden. Öknamnet "Ljugholt" framstår som rätt så rättvist, med andra ord.

torsdag 24 november 2011

Innebär längre öppettider högre priser?

Många affärer förlänger nu sina öppettider vilket glädjer personer som vill kunna handla riktigt tidigt och/eller riktigt sent, men som dock genererat klagomål från andra, som fruktar att det ska leda till att affärerna försöker täcka sina kostnader för det genom att höja priserna.

Den senare gruppen resonerar att visserligen kan en enskild affär kompensera för kostnaderna för de sena öppettiderna genom ökad försäljning, men om alla gör det då kan inte försäljningen ökas eftersom folk bara har en given summa att handla för, varpå kostnaderna måste kompenseras genom högre priser.

Resonemanget kan vid första anblick låta vettigt, men tänker man igenom det noggrannare finns det åtminstone tre fel i det.

1) Längre öppettider hos alla kan faktiskt orsaka den totala försäljningen att öka. Dels eftersom att i den mån den innebär högre lönekostnader så kan de anställda handla mer, men framförallt eftersom att många som på grund av "udda" arbetstider har svårt att hinna handla nu spenderar sina pengar i butikerna istället för att till exempel lägga dem på resor eller beställa saker via Internet

2) Ett ännu viktigare fel är att förlängda öppettider inte alls ökar kostnaderna lika mycket som lönekostnaden för de som arbetar de där tidiga eller sena timmarna. Anledningen är att om folk handlar på sena tider istället för mitt på dagen så uppstår ett mindre behov av personal på mitt på dagen då färre kassor behöver vara öppna och färre av annan personal som ska ge service åt kunderna. Det behöver faktiskt därför inte bli någon ökning alls av den totala mängden arbetade timmar. På grund av det här med OB-tillägg så blir det nog dock en viss ökning av lönekostnaderna, men mycket mindre än vad många tror.

3) Det allra viktigaste felet är dock att det finns ingen anledning att tro att det annat än på sin höjd ytterst marginellt skulle påverka prissättningskalkylen och därmed inte heller den faktiska prissättningen, även om det är så att kostnadsökningen skulle överskrida intäktsökningen. När butiker sätter priser så utgår de ifrån hur det en höjning eller en sänkning skulle påverka deras resultat.
Det spelar ingen roll vad resultatet är, utan hur en förändring skulle påverka den. Och som alla som är någorlunda bildade inom företagsekonomi vet så är det relevanta för prisbeslut hur det påverkar den totala bruttomarginalen, alltså skillnaden mellan försäljningsintäkter och rörliga kostnader (varors inköpskostnad). Den totala bruttomarginalen är i sin tur en funktion av bruttomarginal per vara och volymen.

Eftersom de fasta och halvfasta kostnader, inklusive lönekostnad för personal, som utgör skillnaden mellan bruttomarginal och nettomarginal (vinsten/förlusten) inte påverkas av prissättningsbeslut så är de irrelevanta för dessa. Och då den kostnad som påverkas av beslut om öppettider, alltså lönekostnader, inte påverkar prissättningsbeslut följer att beslut om öppettider inte påverkar prissättningsbeslut.

Endast om nettomarginalen minskar så mycket att det blir färre butiker och att konkurrenstrycket därmed minskar så kommer det få en effekt på priset. Men med tanke på vad som konstaterades punkt 1 och 2 så lär det inte ske annat än i väldigt marginell omfattning.

onsdag 23 november 2011

Myten om de starka statsfinansernas roll

Efter det att Anders Borg av Financial Times utsetts till "Europas bästa finansminister"kommenterade Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesman Tommy Waidelich det med att Sveriges relativt starka position nu beror på att Göran Persson efterlämnade så starka statsfinanser. Denna myt har upprepats gång på gång av framförallt socialdemokrater men ibland också av vissa borgerliga debattörer.

Sanningen är dock den att starka statsfinanser på intet sätt är någon slags garant för en stark utveckling. Göran Perssons sista år vid makten,2006, hade Sverige ett överskott i de offentliga finanserna på 2,5% av BNP, men 5 andra EU-länder, Bulgarien, Danmark, Finland, Estland och Irland hade ännu större överskott och Spanien (2%) hade nästan lika stort överskott. Icke-EU-länderna Island och Norge hade också större överskott än Sverige. Av dessa är det bara Norge som haft en relativt stark utveckling och det beror på deras olja. Och Island, Spanien, Estland (Estland har haft en stark återhämtning det senaste året, men det var efter en ren depression med 20% arbetslöshet) och Irland har haft djupa kriser.

Allt annat lika var det måhända ett plus att innan krisen ha ett överskott, men som nämnda krisländer visar hade det på sin höjd en mycket begränsad betydelse för att klara Sverige genom krisen.

måndag 21 november 2011

"Miljövänner" som förstör miljön

Det vansinniga och orättfärdiga planerade förbudet mot normala glödlampor och endast tillåta lågenergilampor som förvisso drar mindre energi (dock blir inte minskningen så stor som man tror eftersom den lägre värmen från lamporna ökar behovet av annan uppvärmning under vinter, vår och höst) men som också lyser sämre och som dessutom innehåller det farliga ämnet kvicksilver har på grund av just det där med kvicksilvret en direkt skadlig effekt på miljön som det konstateras här i och med att folk slänger dem i soporna eller i glasåtervinningen. Renhållningsarbetare som kommer i kontakt med dem får dessutom sin hälsa försämrad på grund av kontakten med kvicksilvret.

Nog är det ironiskt att ett förbud som personer som kallar sig "miljövänner" drivit på för nu visar sig försämra miljön.

fredag 18 november 2011

Varför Caremaskandalen uppstod

Jag har inte mått så bra (förkylning) de senaste dagarna, och har också haft annat att tänka på, vilket är varför jag inte som jag tidigare planerat skrivit mer om Caremaskandalen än skattefrågan. Jag ser dock att Per-Olof Samuelsson har skrivit en bra text om det hela som jag rekommenderar

tisdag 15 november 2011

Minskad avdragsrätt bör kompenseras med lägre skattesats

I samband med frågan om vanvård vid vissa privata äldreboenden så har frågan dykt upp om man ska begränsa möjligheten att, som vissa vårdbolag gjort, använda utlåning från utländska dotterbolag i skatteparadis med absurt hög ränta för att undkomma skatt. I grunden är det ingen dålig idé att täppa till det kryphålet, då det inte finns någon anledning att belöna sådana bokföringsknep, förutom då att frånvaron av det kan göra företag mindre benägna att investera i Sverige. Det som då bör göras är att sänka bolagsskattesatsen ordentligt, och delvis finansiera det genom att täppa till det kryphålet. På så sätt uppmuntras faktiska investeringar, utan att improduktiv skatteplanering uppmuntras.

torsdag 10 november 2011

Svensk inflation lägst i EU

Inflationen i Sverige enligt det EU-harmoniserade måttet (som exkluderar effekten av Riksbankens ränteförändringar på bolåneräntor) föll till 1,1% i oktober. Det är klart under Riksbankens 2%-mål och med tanke på att inflationen i det land som fram tills nu legat lägst, Irland, steg till 1,5%, så har Sverige troligen den lägsta konsumentprisinflationen i EU just nu.

Med tanke på att penningmängdstillväxten varit negativ ett tag nu så borde det inte förvåna, och det innebär troligen inte bara att det inte blir några fler räntehöjningar från Riksbanken utan också att det snart blir räntesänkningar.

onsdag 9 november 2011

Kulturell krisförklaring

Bröderna Nima och Tino Sanandaji, som de flesta läsare nog redan känner till, har skrivit en intressant artikel som jag rekommenderar er att läsa om hur skillnader i kultur och normer bidragit till krisen i Grekland och många andra länder. Exakt hur viktiga dessa faktorer är kan diskuteras, men att det är en delförklaring står bortom allt rimligt tvivel.

måndag 7 november 2011

Den som sa det han var det

Thomas Bodström anklagar regeringen för att bluffa om varför svensk ekonomi är relativt stark i förhållande till omvärlden. I själva verket är det han som bluffar.

Först hävdar han att det skulle vara den förra socialdemokratiska regeringen som bör ta åt sig äran och använder Andreas Berghs gamla argument att det skulle ta flera år innan man ser effekterna av åtgärder, ett argument som jag bemötte här med att även om det är sant att det tar flera år innan den fulla effekten syns så blir det redan direkt en betydande effekt, och dessutom har det ju faktiskt gått snart 5 år innan regeringen började med sin politik.

Dessutom motsäger han sig genom att skylla 90-tals krisen på den dåvarande borgerliga regeringen. Om nära 5 år inte är tillräckligt för att åtgärder ska ha en effekt, hur kan då en regering vara ansvarig för en kris som började innan de tillträdde (90-tals krisen började hösten 1990, den borgerliga valsegern var 1 år senare)?

Därefter påstår Bodström att Sverige har "nästan den högsta ungdomsarbetslösheten i hela EU). Fakta är att i december 2006 så låg ungdomsarbetslösheten i Sverige på 21,1%, 4.3% enheter över EU-genomsnittet på 16,8%. I September i år låg den på 22,1%, endast 0.7%:enheter över EU-genomsnittet på 21,4%. Relativt genomsnittet har alltså den svenska ungdomsarbetslösheten fallit 3,6 %:enheter.

Det är inte mindre än 12 EU-länder som har en högre ungdomsarbetslöshet (I denna ordning: Spanien, Grekland, Litauen, Slovakien, Lettland, Italien, Belgien, Frankrike, Polen, Ungern, Rumänien och Cypern). Den spanska ungdomsarbetslösheten på 48% är mer än dubbelt så hög som den svenska. Svensk ungdomsarbetslöshet (och arbetslöshet i allmänhet) är förvisso fortfarande på tok för hög vilket är varför regeringen utan dröjsmål bör försöka sänka tillväxthämmande skatter, men den är inte ens i närheten att vara "nästan högst", utan snarare är den "något över genomsnittet".

Då är Bodströms beskrivning närmare sanningen för 2006, då bara 6 länder (Polen, Grekland, Slovakien, Frankrike, Rumänien och Italien) hade högre ungdomsarbetslöshet och då avståndet till 1:an , som då var Polen, bara var 4,9%:enheter, att jämföra med de 25,9 %:enheter som skiljer Sverige och nuvarande ettan Spanien.

lördag 5 november 2011

Väntad effekt av hyresreglering

Barbro Engman från Hyresgästföreningen noterar att i orter med bostadsbrist så blir underhållet av bostäder lägre än i orter som inte har bostadsbrist.

Detta är en ekonomiskt teoretisk förutsägbar effekt av hyresreglering. Om hyresreglering förhindrar hyresvärdar från att höja hyran då finns det inget incitament för dem att spendera pengar på att bibehålla kvaliteten. Och eftersom att det är i orter med bostadsbrist som hyran ligger som lägst under marknadspriset så är det just i orter med bostadsbrist som hyresvärdarna har svagast incitament att spenderas pengar på att bibehålla kvaliteten.

torsdag 3 november 2011

Stimulera genom att beskatta?

Den nya danska vänsterregeringen säger sig vilja stimulera konsumtionen-och höjer därför konsumtionsskatterna (mer specifikt punktskatterna på alkohol, tobak och "onyttig" mat). Annars så innebär ju högre beskattning av något att man får mindre av det.

Detta lär ju leda till att danskarna handlar mer i lågprislandet Tyskland. Från Köpenhamn är det bara 32 mil till Flensburg i norra Tyskland och för de flesta danskar är det närmare än så. Så denna skattehöjning lär stimulera den nordtyska ekonomin-men den kommer skada den danska ekonomin.